- Project Runeberg -  Fria ord : en samling uppsatser utgifven af Publicistklubben /
386

(1878) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Om geografiska namn och om deras rättskrifning, af A. Hedin

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

386

om geografiska namn

varit det rätta och gällande, att vårdslösa rättskrifningen
o. s. v. Ett värre tillskott till oredan lemna de alldeles
nya namn, hvarmed det ena folket uppkallar det andras
boningsplatser, och de vrångformer, hvari äkta namn
förklädas intill oigenkänlighet. I förre afseendet hafva
tyskarne farit mest hejdlöst fram, hvar hälst de i större
mängd fått varaktigt insteg i främmande land. Medan
man för ej så länge sedan i svenska böcker skref
Mai-land, det af tyskarne uppfunna namnet för Milano, är
det numera af detta slags alldeles nya, sjelfständiga
ordskapelser hufvudsakligen sådana, hvarmed de hedrat
de östeuropeiska länderna, som fortfarande användas i
vårt och andra vesteuropeiska språk. Men Östeuropa
är stort, och de obehöriga tyska ortnamnen å dess karta
mer än legio. Dock, äfven här kommer väl frigörelsen
efter hand. Hvad åter det senare angår, eller
ombildnin-gen i ett språk af geografiska namn, hämtade från
andra, så är detta en mäkta egendomlig sak. Att bruket
är uråldrigt, kunna vi se bl. a. af namnord i vårt gamla
språk, såsom Jorsala, Puls land (Apulia, Puglia),
Aegi-sif (Hagia Sofia, Aja Sofia). Förmodligen hafva ock i
alla språk främmande ortnamn råkat ut för en mer eller
mindre våldsam omdaning. Det ligger nu i öppen dag
att den ej föranledes af samma behof, ej häller medför
samma fördelar, således icke har samma berättigande
som den grammatiska naturaliseringen af den allmänna
ordskatten tillhörande verkliga låne-ord, hvilka ett
tungomål tillegnar sig från ett annat. I vissa fall må den
nationaliserade ljudformen vara beqvämare, men i många
andra inser man ej att något bjudande tvång undskyller
ordvrängningen. Kunna de britiske öbornas talredskap

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 03:17:01 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/friaord/0402.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free