- Project Runeberg -  Barnen ifrån Frostmofjället /
160

(1907) [MARC] Author: Laura Fitinghoff With: Vicken von Post - Tema: Children's books
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kap. 27. Illa ute, i val och kval

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

när vi ligg ute på loft och i lider och så. Hon skulle
nog sörje mej ordentligt.»

»Hon tänk int på dej, och minns dej int när hon gått
ut från gården här. Du får följa mej till sågen, du, och
si på skeppen från Portugal och Holland. Och så ska
du få dej en fin täljknif.»

»En täljknif», upprepade Månke. Hans ögon blefvo
än rundare och större och han lossade det smekande
greppet om getens nacke.

»Du ska få en lill’yxa också så du kan hjälpa mej
att klyfva småved då ungmor ska till att koka god mat
åt oss.»

»En lill’yxa!»

Det låg nästan jämmer i Månkes röst när han
upprepade ordet.

»Och en liten räfsa ska jag göra dej. Den skall bli
grönmålad och du ska få räfsa och hålla fint här på
gården med den.»

Den unge mannen höjde buden. Det roade honom
att se om en fattig pojkes kärlek till ett sån’t uselt kräk
som en get skulle vara så stark att han för den förmådde
afstå från sådana förmåner, som nu bjödos honom.

»En grönmålad lill’räffsa å», snyftade Månke, ty
striden inom honom var så svår att han gret och tårar
droppade utför hans lilla röda trubbnäsa. Knappt att
han rådde med rösten när han skulle till att tala.

»Och med den får du gå här i kryddgården och räfsa,
när du har sofvit i sängen, och är mätt, och är klädd
i blårandiga, nya kläder och har mössan på, som är ny
med riktig skärm. Och täljknifven den bär du i slidan
som fullgod karl.»

Månke stötte med ens och våldsamt Gullspira ifrån
sig. Han nästan sparkade till henne.

»Vill du gå, getrat! Hva’ ska du stå här och glo på
mej för, och stingas (stånga), och seckle (drägla) me’
snyta (nosen). Gå å he (häf) dej undan, hör du.»

Månke stampade foten, storsint så det fräste om honom.
Röd var han, och tårarna runno fortfarande.

Ante och Maglena, som åter börjat längst bort i
landet undrade hvad som stod på. Men de hade fått kaffe
och ville nu rensa sängarna ut, så de kunde int gå fram
då ingen kallade på dem.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Feb 4 12:43:23 2022 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/frostmo/0168.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free