Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - A - anéanti ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
anéanti — 28 — animé
anéanti, ~e*, pp. af följ.; a. äfv. utmattad; förbluffad, bestört etc.
anéantir, 2:1,tr. förinta, om-, tillintetgöra, utrota (utplåna, förstöra); upphäfva; vederlägga; förkrossa. blifva till intet (försvinna); erkänna sitt intet, förödmjuka sig; om Kristus: förnedra sig själf,
anéantissement, förintelse, tillintetgörelse &c se föreg.; ibl. fullkomlig kraftlöshet; nedslagenhet; undergång, djupt förfall,
anecdote*, anekdot, liten berättelse,
anecdotier, anekdotsamlare, -berättare,
anecdotique, a.2 anekdot-, -isk, -artad,
ânée*, åsnelast.
anémie*, läk. anemi: blodfattigdom; ~ du cerveau blodbrist i hjärnan, hjärnanemi.
anémique, a.2 anemisk, blodfattig,
anémomètre, meteor. vindmätare,
anémone*, bot. anemon, sippa; ~ des bois hvits.
anémoscope, vindvisare, -flöjel,
ânerie*, grof dumhet ell. okunnighet; bock.
anéroïde, a. [baromètre] ~ aneroid [barometer],
ânesse*, åsninna.
anesthésie*, läk. anestesi (känslolöshet).
aneth, bot. dill = Anethum graveolens.
anévrisme, läk. pulsåderbråck; rupture* d’un ~ p:ets bristande,
anfractueux, euse*, a. krokig, buktig, ojämn,
anfractuosité*, krok[ighet], bukt[ighet, -ning] ; fördjupning (hål, grop).
1. ange, ängel; c’est un ~ F h. är hjärtans god ; bon ~ gardien, ~ tutélaire skyddsängel; ~ exterminateur mordängel; être aux ~s F vara i sjunde himmelen, utom sig af glädje; rire aux F småle; ibl. skratta som enok; mon ~ äfv. min älskling!
2. ange, ~ kedjekula; zool. en hajart (Sqvatinaï.
3. Ange, Angélo,dopn. Angelo.
angélique, I. a.2 © ängla-, -lik (himmelsk); peu ~ icke mycket mild. II. s.* bot. kvanne (strätta) = Angelica.
Angélique*, dopn. Angelika (Bngla).
angelot, ett slags mynt, ost, fisk etc.
angélus, katolsk bön till den hel. Jungfrun.
Angermanie*, geogr. Ångermanland.
Angevin, ~e*, folkn. invånare i Anjou ell. Angers,
angine*, läk. halsfluss; ~ couenneuse, maligne. membraneuse difterit, sårhals-, strypsjuka.
Anglais, ~e*, folkn. engelsman, -ska.
anglais, ~e*, a. engelsk; brittisk; s. m. engelska [språket]; en bon ~ p. god engelska; s.* fin skrifstil; skrädd. lapell etc.
anglaiser, 1:1,tr. stubbsvansa,
angle, geom. vinkel; [[teknisk term]] knä; hörn; [utstående] kantigheter; fig. äfv. vrå; à ~ droit i rät v.
Angles, pl. folkn. angier.
Angleterre*, geogr. England; la NouvelleNyaE.
angleux, euse*, a. vinklig, kantig; noix angleuse stenört.
anglican, ~e*, a. anglikansk; s. medlem af den engelska [stats]kyrkan.
anglicanisme, [fasthållande af] engelska [stats-] kyrkans grundsatser,
anglicisme, engelskt talesätt, uttryck; egenhet i engelska språket,
anglo-..., engelsk-; anglo-.
Anglo-américain, ~e*, s. anglo-amerikan.
anglo-américain, ~e*, a. anglo-amerikansk.
anglo-catholique, a 2 [hög]kyrklig (ritualistisk).
anglomane, s. {a.)2 en som vurmar för allt engelskt.
anglomanie*, vurm för allt engelskt.
Anglo-normand, oue*,s. anglo-normand,
anglo-normand, ~e*, a. anglo-normandisk.
Anglo-Saxon, folkn. anglosachs[are].
anglo-saxon, ~ne*, a. (s. m.) anglosachsisk[a språket].
angoisse*, ångest, ängslan, kval; [de l’âme*] äfv. själanöd; être dans vara i ångest; poire* d’~ munkafle; vidrigt päron; F fig. hård nöt att bita på, förödmjukelse,
angon, frankiskt kastspjut; [ostron]hake.
angora, a.2 (s. m.) [chat] ~ angora, -katt.
anguillade*, slag, släng [med ålskinn etc.],
anguille*, zool. ål; ~ nœud d’~ timmerstek; fig. il y a ~ sous roche* det är ugglor i mossen; där ligger en hund begrafven; F écorcher l’~ par la queue börja i galen ända.
anguillière*, åldamin, -kista,
angulaire, a.2 © vinklig; pierre* ~ hörnsten,
anguleux, euse*, a. vinklig, -elformig; ojämn,
anhélation*, kort andedräkt, andtäppa; flämtning.
anhydre, a.2 kem. vattenfri.
anicroche*, F hinder, svårighet; mankeming; il y a eu une ~ à son mariage det kom ngt emellan som hindrad q-, faire mille lägga alla möjliga hinder i vägen [à för],
ânier, ière*, åsnedrifvare, -erska.
anil, bot. vestindisk indigo = Indigofera anil.
aniline*, kem. anilin, -färg, -ämne.
animadversion*, ogillande, klander, ovilja, tillrättavisning.
1. anima|, [oskäligt] djur; fig. F dumhufvud, nöt, fä.
2. anima|,~e*, a. animalisk, djur-; djurisk; ibl. sinnlig; chaleur kroppsvärme; esprits animaux lifsandar; noir ~ benkol.
animalcule, infusions-, mikroskopiskt djur.
animalier, djurmålare, -bildhuggare,
animalisation*, förvandling tillanimaliskt stoff,
animaliser, 1:1,tr. förvandla till animaliskt stoff; förnedra til] djur.
animalité*, animalisk natur ell. tillvarelse; djuriskhet, sinnlighet,
animateur, trice*, a. lifgifvande,
animation*, upplifvande, ©; vanl. lif, liflighet, ifver; avec ~ ofta lifligt,
animé, ~e*, a. lefvande, besjälad [de med]; ibl. lifvad; ofta liflig; äfv. uppbragt, het, retad [à till]; uppeldad; stridslysten; ~ par le succès äfv. sporrad af framgången. * feminin. 2 masknl. och femtn. (T) pl. Hka. © närmast motsv. © omskrifven. © adr. bildas regelb.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
