Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - H - humide ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
humide — 341 — hygiène
äfv. ur humör, misslynt ; obstinée egensinnig; avoir de vara vid dåligt lynne &c; être d’~ à äfv. vara böjd, fallen, hågad för; hafva lust att; être n ~ de vara stämd, hågad att; prendre de taga (bli ur) humör; par ~ äfv. af nyck.
humide, I. a.2 © våt; vanl. fuktig (däfven); om mark: sänk, vattensjuk; om trä: rå, sur;par la voie ~ p. våta vägen. II. s. m. fuktighet; gam. det våta elementet; l’~ radical lifsfluidum.
humidement, adv. [[mindre brukligt]] fuktigt; p. ett fuktigt ställe, i fuktiga rum. humidité* fukt[ighet], väta.
humiliant, ~e*, a. förödmjukande,
humiliation*, förödmjukelse; avoir d’un échec ibl. bli i grund förödmjukad, stukad,
humilier, 1:1,tr. förödmjuka (kufva, späka). s’~ [för]ödmjuka sig.
humilité*, ödmjukhet.
humoral, ~e*, a. läk. vätske- ; fièvre fluss-feber.
humorisme, läk. humoristernas lära; litt. humoristiskt lynne,
humoriste, a.2 F nyckfull, beroende af sitt lynne (konstig, knarrig); litt.humoristisk; s. m. humorist,
humoristique, a.2 humoristisk,
humus, svartmylla, matjord.
‘hune*, ~ märs; [[teknisk term]] ställning för ringklockor; grande ~ stormärs; ~ d’artimon kryss-märs; ~ de- misaine* en petite ~ förmärs; le mât de ~ ([[sjöterm]] d’~) svåra stången.
‘hunier, [[sjöterm]] märssegel. fHuns,pl. folkn. hunner.
’huppe*, zool. härfågel = Upupa Epops l.; äfv. fjädertofs p. vissa fåglar. (huppé,~e*, a. tofs-,t. ex. alouette nue tofslärka; fig. F et des plus [haut] af de förnämaste, rikaste, högst uppsatta; les plus ~ y sontris de slugaste bli narrade därpå.
’hurasse*, [[teknisk term]] hylst.
’hure*, [vildsvins-, lax-, gädd]hufvud; 0 borstb. rundborste; fig. F il a une vilaine ~ han ser ut som en igelkott. churhau,interj. s. hue. churlement, tjut [ande] ; og. äfv. skrän ; pousser, faire des nus tjuta &c s. följ. fhurler, 1:1,itr. tjuta; fig. F äfv. vråla, skräna, gasta. churleur,s. tjutande; s. bölapa.
hurluberlu, F adv. burdus, bus bas; s. vildhjärna, framfusig människa.
’Huron, ~ne*, huron, -ska; huron F grobian. cHus ell.
’Huss, kyrkoh. Jean ~ Joh an Hus[s].
’hussard, [[militärisk term]] husar; à la ~e husarmaner.
’hussite, s.2 kyrkoh. hussit.
’hutin, Louis le ~Ludvig [X] den trätgirige.
’hutte*, hydda, koja; [[mindre brukligt]] barack. se chutter, 1:1, uppföra hyddor åt sig.
Hyacinthe, dopn. Hyacint[us].
hyacinthe*, bot. o. miner. hyacint; färg. blåviolett.
Hyades*, pl., les ~ sjustjärnorna.
hyalin, ~e*, a. glasaktig; naturv. färglös och genomskinlig,
hyalographie*, etsning p. glas, glasgravyr,
hyaloïde, a.2, humeur* ~ glasvätska,
hybride, a.2 (s. m.) hybrid, bastard; fig. [utgörande ett] mellanting.
Hydaspe, m. gam. geogr. l’~ Hydaspes,
hydatide*, läk. hydatid. hydr[o] ..., i sammans. hydro-, vatten-,
hydragogue, a.2 (s. m.) läk. vattendrifvande [medel].
hydrate, m. kem. hydrat.
hydraté, ~e*, a. kem. hydrat-.
hydraulique, I. a.2 hydraulisk; vatten-; chaux* ~ vattenmurbruk. II. s. hydraulik.
hydre*, myt. hydra äfv. fig. ; vattenorm.
hydrocèle*, läk. vattenbråck.
hydrocéphale, a.2 [s.*) iäk. [som har] vatten i
hufvudet, hjärnvattusot. hydröchlorate,m. kem. = chlorhydrate.
hydrochlorique, a. kem. = chlorhydrique.
hydrocotyle*, bot. spikblad etc.
hydrodynamique*, mek. hydrodynamik.
hydrogène, s. m. (a.) kem. väte; gaz ~ vätgas,
hydrogéné, ~e*, a. kem. väte-,
hydrographe, hydrograf; ~ [ingénieur] ~ sjömätare.
hydrographie*, hydrografi; ~ sjömätning; faire de l’~ sjömäta.
hydrographique, a.2 hydrografisk,
hydroïdes, pl. zool. kavitetsdj ur = Hydroidea Brandt.
hydrolat, fransk farmak. © kryddvatten.
hydrologie*, vetensk. hydrologi.
hydrologique, a.2 hydrologisk.
hydromel, [[sjöterm][vineux] © mjöd.
hydromètre, fys. areometer; regnmätare; iäk. hydrometra; zool. braxenmygga, »skräddare» = Hydrometra.
hydrométrie*, fys. hydrometri.
hydrophile, zool., Hydrophilus [piceus L. etc.l.
hydrophobe, s. (a.)2 läk., en som har vattuskräck.
hydrophobie*, läk. vattuskräck.
hydropique, a. (s.)2 läk. vattusots-, vattusiktig [människa],
hydropisie*, läk. vattusot.
hydroscope, hydroskop.
hydroscopie*, konst att upptäcka källådror,
hydrostatique, mek. s. hydrostatik; a.2 -isk.
hydrosulfate, hydrosulfure, m., hydrosulfurique, a. [[mindre brukligt]] kem. - suif hydrate, sulfhydrique.
hydrothérapie*, läk. kallvattenkur, -behandling,
hydrothérapique, a.2 läk. kallvatten [kurs-],
hydrure, m. kem. väteförening,
hyène*, zool. hyena, hyendjur.
Hyères*, pl. geogr. les [îles* d!’] ~ Hyeriska öarna.
Hygie*, myt. Hygiea (hälsans gudinna),
hygiène*, läk. hygien, hälsovård; sundhets-, hälso[vårds]lära; ~ scolaire skolhygien ; ~ vocale röstmedlens vård; commission* d hippique kommitté för hästafveln.
F familjärt. P lägre språk. [[mindre brukligt]]\ mindre brukligt. [[teknisk term]] teknisk term. ~ sjöterm. [[militärisk term]] militärisk term.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
