Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - M - monteur ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
monteur — 427 — morceau
bestiga; rida [på]; äfv. inrida; bära, draga, föra (forsla) upp; utrusta [en med], inreda, anlägga (ibl. fig. anstifta) ; [[militärisk term]] bestycka, bevära; förse med (lägga på) lavett; sätta fast träet p. gevär; [[teknisk term]] montera, infatta; beslå [de med]; sätta fast, hop en. tillsammans; uppsätta maskin, opera etc. ; Spänna upp fjäder; mus. sätta strängar på; stämma upp (högre) [d’un demi-ton en half ton]; stämma [auton de efter]; fig. för-, på-, tillöka ; faire ~ äfv. [låta] skicka upp; skicka ned efter; entendren ~ les degrés höra ngn komma uppför trappan; ~ la garde gå, vara på vakt; ~ ~ le gouvernail sätta p. röret; ~ [un vaisseau föra befäl på, öfver; fig. F la tête à qn sätta (reta) upp, upphetsa ngn; ~ sa lyre poet. stränga sin lyra. s. ~ belöpa sig, uppgå [à till]; utrusta sig &c [de, en med]; skaffa sig hel uppsättning (allt, häst etc.) ; fig. s. ~ [la tête] brusa upp, förifra sig, bli het, utom sig etc.
monteur, [[teknisk term]] juvelerare, stockmakare etc. ; vanl. ~ [de machine*] maskinuppsättare.
monteuse*, hattstoffererska.
montgolfière*, luftballong med varm luft.
monticule, kulle, bergknalle,
mont-joie* [pl. -s-s],ford. stenrös; ett fältskri Saint-Denis !) ; le roi d’armes* Mont-joie* första rikshärolden.
mOntOir, sten etc. hvarifrån man stiger till häst ; le [côté du] ~ hästens vänstra sida.
montrable, a.2 som kan visas &c s. montrer.
1. montre*, [varu]prof, profstycke, -bit; glaslåda, montre; plats där hästhaudel idkas; profridning af hästar; ford. mönstring; framsida af orgel; la ~ des blés est belle det är utsikt till god skörd; fig. faire ~ de skryta, pråla (lysa) med; F n’être que] pour la ~ för att synas, för syn. skull, »på parad», ställdt på skryt.
2. montre*, [fick]ur, klocka.
montrer, 1:1,tr. [be-, före-, på-, ut]visa; låta se; visa ell. peka på; ibl. ådagalägga, lära, undervisa [i] [qc à qn ngn ngt, à att] ; F i följ. uttr. ~ la corde vara lugg-, barsliten ; fig. sjunga p. sista versen; ~ la porte à qn visa ngn p. dörren; ~ du doigt peka [med fingret] på; ~ qn au doigt peka finger åt, utpeka ngn; ~ la langue räcka ut tungan; ~ son nez äfv. visa sig; F P ~ les talons packa sig i väg, af. s. ~ visa sig [som, vara]; visa hvad man duger till; s. bien n» utmärka sig; s. ~ mal reda sig illa.
montreur, euse*, förevisare, -erska.
montueux, euse*, a. bergig, backig,
monture*, Ök, till ridt användt djur: häst, åsna etc.; 0 beslag, ställ [ning], montering &c se monter II; trä, stock p. gevär; block; värj- etc. fäste; spröt[en] p. solfjäder etc.; les mules* sonta ~ ordinaire en Espagne* i Spanien rider man vanligen p. mulåsnor.
monument, minnesmärke, -vård, monument; äfv. grafvård,
monumental, ~e*, a. monumental (storartad),
moque*, [[sjöterm]] dodkopp; ~ à goudron lappsalvningsbytta. se moquer, 1:1, F de drifva [gäck], skämta, gyckla ell. gäckas med, göra narr, spektakel ell. spe af, [för]håna; ej br. sig om, ej fråga efter,ibl. göra en konst i; vousous moquez [de moi] äfv. det kan aldrig vara er mening etc.; je ne veux pas] qu’on s. moque de moi vara till ett åtlöje, att folk skall göra narr af mig; je m’en moque [pas mal] jag frågar inte [ett grand] därefter &c; vousous ferez moquer [de vous] ni kommer att bli [till] ett (utsätta er för) åtlöje etc.; c’est s. ~ du monde que de äfv. det är ett dåligt (för långt drifvet) skämt att.
moquerie*, skämt (spektakel), gäckeri, hån, spe [glosa, -ord]; par ~ p. spe &c.
moquette*, schagg; tapis de ~ schaggmatta.
moqueur, euse*, F a. gäckande &c s. moquer; spe-, hånfull; s. spefågel, spjufver; s. m. zool. härmfågel = Mimus polyglottus.
morailles*, pl. [[teknisk term]] nosklämma för hästar,
moraillon, [[teknisk term]] hake på koffertlås.
moraine*, geol. morän.
1. moral, ~e*, a. © moralisk, sedlig, sedelärande, sede-, etisk; andlig, inre.
2. moral,s. moral, sedlig karakter ell. vandel, seder; ibl. själ; sinnesstämning; au ~ i moraliskt &c afseende.
morale*, s. sedelära, moral; etik; F
moralpredikan, -kaka (bannor, läxa); faire une {de la) ~ à qn hålla moralpredikan för, läxa upp ngn.
moralement, adv. moraliskt &c, i m. hänseende; alldeles (blankt, rent),
moraliser, 1:1,itr. (tr.) anställa moraliska betraktelser [sur öfver], moralisera, göra sedlig ell. moralisk; F hålla moralpredikning [-ar] för, läxa upp etc.
moraliseur, F moral predikant,
moraliste, sedelärare, moralist,
moralité*, sedelära, -regel; sedlighet; moral; litter. moralitet; certificat de ~ sedebetyg (betyg om uppförande),
morave, a.2 geogr. mährisk; les frères äfv. vanl. herrn hutarne.
Moravie*, geogr. Mähren.
morbide, a.2 måin. etc. mjuk och fyllig; läk. sjukdoms-, sjuklig,
morbidesse*, måin. mjukhet och fyllighet.
morbifique, a.2 läk. sjukdomsalstrande, osund,
morbleu, interj. [par la] ~ © för (det var) tusan!
morceau, stycke, bit; ~ deoi, de prince läckerbit; un gros ~ ag. F en kinkig, svår sak; F le ~honteux sista biten p. fatet; choisir les ~x äfv. peta i, skräda maten; par i bitar, bit- ell. styckevis; couper par ~x äfv.
F familjärt. P lägrre språk. [[mindre brukligt]] mindre brukligt. [[teknisk term]] teknisk term. [[sjöterm]] sjöterm. ~ militärisk term.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
