Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N - nageoire ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
nageoire — 435 — nasillonner
nageoire*, [sim]fena; simblåsa (korkpåse, -dyna).
nager, 1:10,I. itr. simma äfv. fig.: flyta; ~ ~ [de long med långa tag, sec utan att stänka] ; nagez hal ut ! entre deux eaux* simma under vattnet; fig. bära kappan p. bägge axlarna; ~ en grande eau fig. F ha fullt upp ; ~ dans la joie vara öfverlycklig; ~ dans les plaisirs hängifva sig åt nöjen; il ne faut pas enseigner aux poissons à ~ (n) ägget skall inte lära hönan att värpa. II. tr. ~ bogsera, ro.
nageur, euse*, simmare, -erska; ~ roddare; a. sim-; maitre ~ simlärare; oiseau ~ simfågel. naguère[s], adv. for ej länge sedan, nyligen,
naïade*, myt. najad.
naïf, naïve*, a. (s.) [[teknisk term]] okonstlad, konstlös,
naturlig, naiv; ibl. enfaldig; s. äfv. naturbarn; le [genre] ~ den naiva genren,
nain, ~e*, s. dvärg, -inna; a. dvärg-, dvärg-artad, -lik; haricot ~ krypböna; œuf ~ vindägg.
naissance*, födelse, -sel; börd.härkomst; upprinnelse, -hof, begynnelse, [första] början [de till] &c s. naître; le jour, le lieu de sa ~ hs födelsedag, -ort; à a ~ du jour i dagningen; la ~ [d’une colonne, d’une voûte foten; avoir de la ~ vara af börd, adel; donner ~ à gifva lifvet åt; fig. vara upphof &c ell. gifva anledning till; mourir en donnant ~ à äfv. dö i barnsäng efter; prendre ~ ha sin upprinnelse (ursprung) &c, upprinna; Suédois] de ~ svensk till födseln, börden, född svensk; sans ~ af låg härkomst.
naissant, ~e*, a. begynnande, gryende &c se följ.; @; i sin gryning &c.
naître, 4:9,itr. (opers.) [med être] födas; uppkomma, -rinna, -stå, -spira, skjuta upp [de af, ur]; gry, begynna, börja; leda sitt upphof [de från]; faire ~ gifva (vara) upphof, anledning till; ibl. lägga grund till; åstadkomma, förorsaka, uppväcka; il lui est né un fil. åt hm föddes, h. har fått enon; je l’ai v. ~ eg. jag har känt h. som (då h. var) litet barn; jag har sett h. i början af hs bana, etc.; d’où naquit cette erreur hvaraf kom. hur uppstod den villfarelsen? innocent comme] l’enfant qui vient de(est à) ~ det barn som föddes i går, ett ny-, ofödt barn; des générations* core à ~ ofödda släkten; F qui naît poule* aime à gratter äpplet faller ej långt ifrån trädet; le jour commence à ~ äfv. det börjar dagas; s. né.
naïveté*, naturlighet, naivitet &c s. naïf; okonstladt väsen; naivt infall, svar etc.; ibl. enfald,
nanan, bamspr. namnam.
nankin, tyg: nankin.
Nannette*, dopn. F Annika.
Nantes, geogr. Nantes; Védit de ~ Nantesiska ediktet.
nantir, 2:1,tr. gifva pant, säkerhet [åt]; il veut qu’on le nantisse h. begär säkerhet, se ~ de taga i pant; F förse sig med; s. ~ äfv. sko sig.
nantissement, pant, säkerhet; sur ~ mot pant.
napée*, myt. skogs-, bergnymf.
napel, bot. blåmunk = Aconitum cammarum L.
naphte, m. nafta, bergolja.
Naples, geogr. Neapel, Napoli.
Napoléon, hist. Napoleon; napoléon louisdor (20 francs).
napoléonien, ~ne*, a. napoleonsk.
Napolitain, ~e*, folkn. neapolitanare, -ska.
napolitain, ~e*, a. neapolitansk.
nappe*, [bord] duk; lugn vattenyta; ~ d’eau souterraine grundvatten; lever la ~ äfv. duka af; mettre la ~ äfv. duka.
napperon, servett för att skydda bordduken.
Narcisse, myt. Narcissus.
narcisse, m. bot. narciss,
narcotine*, kem. narkotin.
narcotique, a.2 (s. m.) narkotisk, döfvande [medel] ; sömngifvande, -medel,
narcotisme, läk. dvala, narkotisk förgiftning,
nard, bot. nar dus, -olja, -salfva.
narghilé, s. narguilé.
nargue*, s. (interj.) i F uttr. dire ~ de qc göra en konst i, strunta i ngt, ge ngt p. båten; faire ~ à qn s. narguer; ~ de strunt i.
narguer, 1:1,tr. med förakt trotsa, bele.
narguilé, vattenpipa, nargilé.
narine*, näsborr.
narquois, ~e*, a. [[teknisk term]] klipsk, slipad; något hånfull; s. lurifax,s. jufver; F parler ~ tala rotvälska.
narrateur, trice*, berättare, -erska, 0.
narratif, ive*, a. berättande; mémoire berättelse [de om],
narration*, berättelse.
narré, s. berättelse; faire le ~ de afge b. om.
narrer, 1:1,tr. berätta. narval [pl. zool. narhval.
nâsal, ~e*, a. [[teknisk term]] anat. näs- ; gram. äfv. nasal[-] ; ibl. i ell. genom näsan; s. näsljud.
nasalement, adv. med näs- ell. nasalljud.
nasalité*, gam. nasalitet, nasalt uttal,
nasard, på orgei : nasal.
nasarde*, [[mindre brukligt]] näsknäpp; fig. F homme] à som man kan spela p. näsan; F donner des à s. följ.
nasarder, 1:1,tr. [[mindre brukligt]] knäppa p. näsan, gifva näsknäpp: fig. F spela p. näsan,
naseau, näsborr på djur.
nasillard, ~e*, a. näs-, snörflande; s. person som talar i näsan,
nasillement, snörflande.
nasiller, 1:1,itr. tala i näsan, snörfla.
nasilleur, euse*, person som talar i näsan &c.
nasillonner, 1:1,itr. tala något i näsan.
F familjärt. P lägre språk. [[mindre brukligt]] mindre, brukligt. [[teknisk term]] teknisk term. [[sjöterm]] sjöterm. [[militärisk term.]] militärisk term.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
