Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - D - dualisme ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
dualisme — 230 — durer
âlder; en due forme i vederbörlig form.
3. härrörande (à från), beroende (à pâ): résultat ~ à de nombreuses expériences resultat som vunnits genom talrika experiment.
II. m
1. fordran: je vous demande mon ~ jag kräver er på min fordran.
2. plikt: faire son ~.
dual||isme m filos. dualism, äv. fig.
-iste m o. f anhängare av dualism; äv. appos.: philosophie ~.
-ité f dubbelhet,
dubita||t|if, -ive a som uttrycker tvivel.
-tion f ret. tvivel,
duc m
1. hertig.
2. fyrhjuligt, tvåsitsigt åkdon med betjäntplatser.
3.zo. hornuggla; grand ~ berguv,
-al (pl. -aux) a hertiglig.
-at m guldmynt, dukat,
-aton m liten dukat.
- -d’Albe (pl. -s-d’Alle) m sjö. dykdalb.
duch||é m hertigdöme.
-esse f hertiginna; äv. dam med förnäma låter.
2. vilsoffa.
3. slags päron,
ducroire m hand. delcredere.
ductil||e et tänjbar,
-ité f tänjbarhet.
duègne f
1. äldre kvinna som har uppsikt över yngre, duenna.
2. gammal knarrig dam.
duel (1) m gram. dualis.
duel (2) m tvekamp, duell,
-liste m duellant,
duett||iste m o. f duettsång|are, -erska.
-o m mus. duett,
duit m
1. stendamm för avspärrning av fisk.
2. vattenränna,
-e f tekn. inslagstråd.
dulcifi||ant a mildrande,
-cation f
1. sötning.
2. kem. mildrande,
-er tr
1. söta, göra söt.
2. kem. mildra,
dulcinée f F dulcinea, hjärtans kär.
dulie f i culte de ~ ängladyrkan,
dum-dum [dumdum el. dymdym, eng. ] (pl. -s-dums) f dumdumkula.
dûment adv vederbörligen,
dumping [dxmpiii, eng. ] m hand. dumping.
dun||e f sandrevel, dyn.
-ette f
1. liten sandrevel.
2. sjö. överbyggt halvdäck; akterdäckskaj ut a.
duo m mus. duett; fig. F ~ d’injures ovettigt käbbel,
-décim|al (pl. -aux) a mat. som hänför sig till tolv, tolvtals-,
-dénum [-om] m anat. tolvfingertarm.
-di m hist. 2: a dagen i den republikanska dekaden.
dup||e f
I. a lätt|rogen, -narrad [person]. utsatt för bedrägeri: être la ~ de qn bli narrad av ngn, bli (vara) ett offer för ngn.
-er tr bedraga, narra, föra bakom ljuset, dupera,
-erie f
1. lätt-, god|trogenhet.
2. bedrägeri, narrspel,
-eur, -euse m o. f bedrag|are, -erska.
dupli||cata (pl. ~s) dubblett, kopia av affärshandling,
-cateur m fys. duplikator; slags kopieringsmaskin,
-cat|if, -ive a som fördubblar,
-cation f fördubbling,
-cature f anat. omvikning, duplikatur.
-ce f allians mellan två makter,
-cité f dubbelhet; falskhet,
-que f svar på en replik, duplik.
duquel pron se lequel.
dur
I. a
1. hård, av fast konsistens: œuf ~ hårdkokt ägg; lit ~ hård säng.
2. fig. hård, som gör hårt el. skarpt intryck: son ~ hårt [klingande] ljud; consonne ~e hård ( tonlös) konsonant; fig. vin ~ vin som smakar skarpt; couleurs ~es hårda färger; mer ~e krabb sjö.
3. hård, svår[hanterlig], svår att behandla: outil ~ à manier svårhanterligt verktyg; ~ à digérer hårdsmält, äv. fig.; un ~ travail ett hårt ( svårt) arbete; jfr desserre.
4. hård, svår att uthärda, tung, sträng: hiver ~ hård ( sträng) vinter; ~es épreuves hårda ( svåra) prövningar.
5. hård, motståndskraftig, uthållig: ~ au travail uthållig i arbetet; avoir la tête ~e vara envis, äv. ha svårt att fatta (jfr 6); avoir la vie ~e vara seglivad.
6. föga mottaglig för intryck, känslolös, hårdhjärtad: cœur ~ hårt hjärta; intelligence ~e trög fattningsförmåga; avoir l’oreille ~e vara lomhörd; être ~ pour qn vara hård mot ngn; traiter à la ~e behandla med hårdhet.
II. adv
1. hårt, energiskt: travailler ~.
2. med svårighet: entendre ~ vara lomhörd.
III. m
1. le ~ det hårda.
2. F snaps,
-able a varaktig,
-amen [-men] m kärnved,
-ant prep
1. om tid [hela tiden] under: ~ l’hiver hela vintern [igenom].
2. que konj. gam. under det att.
-bec m zo. tallbit.
-cir
I. tr göra hård, härda.
II. itr o.
III. rfl bli hård.
-cissement m
1. hårdnande.
2. hårdhet.
-e f la ~ bara marken: coucher sur la ~.
-èe f varaktighet, tidslängd: la ~ d’un éclair ett ögonblick; de courte (peu de) ~ kortvarig,
-e-mère (pl. -s-mères) f anat. yttre hjärnhinnan, dura mater,
-er itr
1. vara, fortgå, räcka.
2. räcka länge, hålla i sig; stå sig, härda ut: l’hiver -e vintern håller i sig; faire ~ dra ut på tiden; fig. le temps lui -e tiden blir honom lång; F ne pouvoir ~ de (au) froid inte kunna uthärda kölden; ne pouvoir ~ à la douleur ej stå ut med smärtan;
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
