Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - G - gentilhomme ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
gentilhomme — 380 — gesticuler
2. hygglig. snäll, söt, vacker, rar, vänlig: un ~ garçon, är. iron. en snygg pojke; c’est ~ à vous de m’inviter det är (var) snällt av er att bjuda mig.
3. hednisk.
II. m hedning.
-lhomme [-jom] (pl. ’lshommes [-izom]) m adelsman: ~ de la chambre kammarjunkare.
-lhommerie f F adelskap; koll. adel.
-lhommière f liten adelsgård,
-lité [-lite] f hedendom; koll. la ~ hedningarna.
-llâtre [’a: fr] m lantjunkare, knape.
-llessef
1. sam. adel.
2. täckhet, behag, älskvärdhet.
3. rolighet, kvickt skämt; iron. streck.
-llet, ~te [-jSy ’jet] a småtäck, nätt.
-ment adv snällt, näpet,
gentle|man (dzent9lman, eng. ] (pl. -men) m belevad man, hederlig man, gentleman.
génufle||c|teur, -trice s o. a Ж [en] som böjer knä; fig. servil,
-xion f knä[böjning, -fall; flf. kryperi.
géo med bet. jord ingår i flera smsr ss. följ.
géo||centrique a astr. geocentrisk.
-de f miB. geod.
-désie f jordmätning, lantmäteri,
-désien m lantmätare,
-désique a jordmätnings-, lantmätare-.
-génie f teori om jordens uppkomst.
-gnosie (-gtko-] f läran om jordskorpan.
-gonie f = -génie,
-graphe m geograf,
-graphie f geografi,
-graphique a geografisk,
geôl||e (zo: n f
1. fängelse.
2. fångvaktarbostad.
-i|er, -ère m o. f fångvakt|are, -erska; fångvaktarhustru.
géo||logie f geologi,
-logique a geologisk.
-logue m geolog,
-manc[i]e f punkterkonst.
-métr|al (pl. -aux) a geometrisk,
-mètre m
1. specialist i geometri.
2. lantmätare.
3.zo. mätar|e, -fjäril.
-métrie f geometrL
-métrique a geometrisk,
-phage s a a jord|ätare, -ätande,
-thermie f jordvärme.
-tropisme m bot. geotropism.
gérance f förvaltning, ledning, direktion.
géranium [-ow, lat. ] m bot. näva.
gérant, -e m o. f förvaltare, direktör, vicevärd, åldfru; äv. appos.: éditeur ~ ansvarig utgivare,
gerb||age m
1. agr. kärvbindning.
2. insamlande av kärvar,
-e f fsädes] kärve, knippe: ~ de fleurs blombukett; ~ d’eau vattenkaskad; ~ [de feu] raketbägare; äv. eldkvast,
-ée f
1. ej fullt uttröskad kärve (= ~ de blé).
2. halm för fiätning.
3. blandat grönfoder.
-er
I. tr
1. binda i kärvar.
2. stapla upp fat.
II. itr
1. bilda kärvar.
2. sprida sig knippformigt.
-eur, -euse
I. m o. f kärvbind|are, -erska.
II. f apparat för uppstaplande av fat.
-ler m hög av kärvar, skyl.
-ière f transportkärra för kärvar,
ger||bille f
-bo m
-boise f. o. slags springråtta.
ger||ce f
1. spricka, skära.
2. a., mal. «cement m framkallande av sprickor,. prickning.
-cer
I. tr göra sprickor i, komma att spricka: le soleil -ce la terre,
II. itr o. rfl om hud o. d. spricka: la peau [se] -ce à l’air sec huden spricker i torr luft.
-çure f spricka, isht i huden; tekn. flaga.
gérer tr förvalta, förestft, leda.
gerfaut m jaktfalk,
germain, -e (1)
I. a om släkt köttslig, hel-: cousins ~s; frère ~.
II. m o. f hel|broder, -syster,
germain (2) a forngermansk.
germandrée f bot. gamander.
german||iqae a germansk,
-isation f förtyskning.
-iser
I. tr förtyska.
II. itt begagna tyska uttryck,
-isme m tysk språkegenhet, germanism.
-iste m germanist.
germ||ant a som gror (sätter frukt),
-e m frö, grodd, skott; är. fig.: ~ de discorde tyiatefrö,
-er
I. itr gro, spira; äv. fig.
II. tr bibl. poet. alstra,
-in|al (pl. -aux)
I. a frö-.
II. m bist. groningsmånad 21/3_19/4
-ina|teur, -trice a groddalstrande.
-inat|if, -ive a gronings-.
-ination f grodd; fig. utveckling.
-oir m
1. plantlave.
2. mälthus.
germon m zo. tonfisk,
gérondif m gram. gerund|ivum, -ium.
géronte m F lättlurad gubbe,
gerris [-ts] m zo. vattenlöpare,
gerseau (pl. ~x) m sjö. blockstropp,
gerzeau (pl. ~x) m bot. rödklint,
gésier m zo. kräva.
gésir (gisant près, il gît ils gisent, impf. il gisait ils gisaient; andra former obrukl. ) itr gam. ligga; ännu i gravskrift: ci-git, ci-gisent här vila|r]; là gît la difficulté däri ligger svårighetwt.
gesse f bot. vial; ~ odorante luktärt.
gest||ation f havandeskap, dräktighetstid.
-atoire a i chaise ~ bärstol,
-e
I. m åtbörd, handrörelse, vink, gest; fig. åtgärd ämnad att göra intryck: libéralité qui est un beau ~ frikostighet ämnad att göra intryck.
II. f
1. pl. ~s bedrifter; jfr fait 1.
2. utt. episk diktcykel: chanson de ~ fornfr. nationalepos.
3. gam. hjältesläkt,
-icula|teur, -trice m o. f Ж en som gestikulerar mycket,
-iculation f åtbörder, gestikulerande,
-iculer itr göra livliga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
