Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
- 126 -
sam af mig — vissnar och ödelägges, banaliseras och
förnedras genom en yttre hycklad likgiltighet, ett tvunget
och tvetydigt förhållande till den människa, som står
mig närmast: min man. Nej, Max — nu är det tid
att hålla upp! Var rättvis mot er själf — tänk på
er framtid!
MAX.
Min framtid! — Men, Leonora, hur kan jag väl
tänka mig min framtid utan er — utan den sympatiska
förståelsen emellan oss, glädjen af er ljufva och
frimodiga vänskap, af er nyckfulla ömhet. — Ja, Leonora
— ömhet, ni kan inte hjälpa det!
LEONORA
(går ifrån honom, bort till kaminen. Efter en paus,
allvarligt).
Max — har jag gjort orätt mot er?
MAX.
Jag inbillar mig ibland, att ni gjort orätt mot
oss båda, Leonora.
Leonora (skakar på hufvudet).
Man kan inte ens föreställa sig, hur en ton kunnat
ljuda, om instrumentet haft en annan resonnansbotten.
max.
De finnas, som ha så mycken fantasi, Leonora,
att de kunna det.
Leonora (plötsligt, afgörande).
Jag kan det icke. Och ni, Max... ni skulle
inte ha så mycket fantasi, det tjänar till intet. Nu
skall ni resa. (Lättare.) Ni skall resa och se, hur
Europa tar sig ut från landsidan. Och när ni har
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
