Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Aina: Och i taket ska’ vi ha en fågelbur med en liten
grönsiska i. Det är så roligt att höra när den sjunger.
Toini: Nej, Aina. Det är synd att ha småfåglarna i
bur. De längta ändå alltid ut till den gröna skogen.
Aina: Men vi låta buren hänga ned bland växterna, och
ge var dag frön och friskt vatten åt tippan. Jag ska’ fånga
flugor och maskar åt den så mycket den orkar äta.
Toini: En fånge är den ändå. Nej, nej, när jag blir
stor, vill jag aldrig plåga någon af Guds skapade varelser.
Aldrig har jag gjort det, och aldrig skall jag göra det.
Aina: Nå, kanske du har rätt. Jag tänkte endast på
mig själv och mitt eget nöje. I stället kunna vi ha en liten
kissemisse.
Toini: Eller en liten prisse. Jag tycker mer om
hundar än om kattor.
Aina: Men kissen äter upp mössen.
Toini: Men hunden vaktar gården för tjuvar och
rövare.
Aina: Då är det bäst att vi ta både hund och katt, så
äro vi säkra både för möss och rövare.
Toini: Men köket, hur ska’ vi ha i köket?
Aina: Köket? Ja, det blir allra roligast. Där ska’ vi
också ha så fint och nätt. En liten häll med ugn, en
vedbänk, ett skåp, ett bord ...
Toini : Kastruller, stekpannor, grytor, skärbräden,
salt-och mjöl-kar, vattenämbar...
Aina: Och plättpanna, för all del. Jag tycker rysligt
om plättar.
Toini: Jag också. — Och så måste vi nödvändigt ha
kaffepanna.
Aina: Naturligtvis. Ack, vad förmiddagskaffe ska’smaka
bra i eget hem! Så få vi också bjuda kaffe, när vi få
främmande ; måttliga måste vi ändå vara med kaffedrickningen.
P& sin allrahögsta höjd två koppar om dagen och aldrig på
morgonen.
Toini: Ja visst, men, när vi få riktigt fint främmande,
bjuda vi vin eller punsch.
Aina: Varför icke konjak eller brännvin? Fy, Toini, inte
vill vi ha rusdrycker i vårt fina hem. Det skulle skämma
bort alltsammans.
Toini: Skämma bort? Varför det?
Aina: Ah, du vet ju, att de innehålla alkohol, som är
gift, och att de bli till skam och skada för var och en som
brukar dem.
Toini: Men, kära Aina, inte skadar det att taga litet
av dem. Det brukar pappa också göra. Edvard och Otto,
våra kusiner, vilja nog också ha litet punsch, när de komma
till oss.
Aina: Då få de gärna vara borta. Jag har läst en bok,
där det står att alkoholen skadar, fast man tar bara litet därav.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
