Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kung A. Ingalunda! Det tvärtom gläder mig att veta
trogna tjänare vara nära. Gån till ert ädla värv i skogens
dunkel!
Surra (niger). Tackar ödmjukast! Farväl, herr kung!
(Fattar pannan ) Se så, Burre!
Burre (stretar emot). Det är nyårsafton. Jag går hem jag.
Surra. Det låter du bli! Vänta jag ska klaga för kungen!
Kung A. Vad ä’ det nu fråga om?
Surra. Burre vill inte lyda mej, fast jag är hans
egenhändiga hustru. Befall honom, kung Alkohol!
Kung A. (strängt) Gå, Burre!
Burre. Snälla kungen, jag törs inte. Sir inte kungen, att
skogen är full med ögon? Träden ha ögon, stenar och buskar
ha ögon, snön har ögon och, hu då! Där stiger månen upp
i granens topp och ser på mej med sina stora ljusa ögon.
Kung A. Ha ha ha!
Ekot (svarar): Ha ha ha!
Kung A. Vad var det?
Burre. Hu då, så stvggt det låter! Aldrig bränner jag
brännvin rner. (Springer bort, Surra efter.)
Surra. Vänta dej!
Kung A. (ensam). Där förlorade jag en undersåte! Nå,
det kan ju vara det samma. Mister jag en, står mig
hundratusen åter! — Men vem kan det där vara?
(Gamla året i gubbgestalt. Långt grått hår och skägg,
grå mantel, krokig, stödd mot staven, går och talar mycket
långsamt.)
G. året. O, hur hastigt dag försvinner
och dess ljusa sol går nod!
Livet som en ström förrinner,
i dess våg vi föras med.
Gubbe nu, fast nyss ett barn,
spårlöst bort en spån, ett flarn.
Skall jag väl så helt förgäten
sjunka ned i tidens hav?
Mycket dock mig följt i fjäten,
mycket tog jag, men ock gav.
Gamla år, du ville väl,
nu o tid, farväl — — farväl!
(Börjar gå.)
Kung A. Stanna!
G. Aret. Ha, är det du?
Kung A, Känner du mig?
G. Aret. Skulle jag ej veta vem du är, kung Alkohol?
(Höjer staven.) Se, i min stav har jag med sanningens
guldstift ristat in ett märke alla gånger du kommit i min väg
under de trehundra och sextiofem dygn jag vandrat genom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
