- Project Runeberg -  F. S. N.:s Dialoger / VI. Nyårsaftonen - Det blåa bandet /
6

[MARC] [MARC] Author: Rosa Invenius, Selma Abrahamsson, Maria Nyström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

tiden. Ser du i månens ljus, huru djupa fåror här är? Vet
du deras betydelse? De tala om kiv och strid, om tårar och
kval, om sorger och nöd, om blod och död. Och till allt detta
har du kung Alkohol, varit skulden!

Kung A. Dåraktiga ord talar du, gamle man. Du synes
mig hundraårig och du säger dig endast levat
trehundrasextiofem dygn. Och vad pratar du om brott och död, som
jag skulle varit skulden till, jag den store glädjebringaren!
Mina ögon skåda dig denna aftonstund för första gången.

G. aret. Och för sista! Om en flyktig stund är jag borta
för alltid. Men minns, kung Alkohol, min stav, med vad
däri ristats, blir kvar. Jag går att lägga ned den, där mina
tusende företrädare nedlagt sina. På varje stav, är du
tecknad. Allt högre resa sig vittnesbörden emot dig. Din makt
är ej längre så stor, som du tänker, kung Alkohol!

Kung A. Vem är du, som så djärves tala till mig? Vet
du ej, att jag kan krossa dig som en mask i stoftet?

G. åket. Du har ingen makt över mig; min tid är slut.
Men förrän jag går, så hör vad tiden varslar om dig. (Iteser
på sig, står hög och rak, talar med kraftfull stämma:)
Tolvslaget denna natt skall ej förklinga, förrän du skall känna
din tron vackla,, under dig.

Kung A. Återigen talar du dåraktigt, gubbe. Här i den
djupa skogen finnes ingen klocka.

G. året. Tidens stora klocka, vilken står på jorden men
vars urtavla och visare äro i himmelen, skall ljuda för dig.
Du skall se en ny tid med rena, stora, ädla tankar närma
sig. Den skall sia om att dryckenskapens långa natt engång
är till ända. Då är du, grymme kung Alkohol, besegrad och
din makt endast en dyster sägen från flydda dar.

KungA. Hemske olycksprofet! Säg mig ditt namn! Jag
befaller dig det! Ostraffad skall du ej bli!

G. året. Jag är det Gamla året, som nu går till vila.
Men ett nytt år är om en stund här. Tag dig till vara, kung
Alkohol! .Tag har talat mitt sista ord till dig. Farväl! (Går.)

Kung A. (ensam). Här börjar bli obehagligt i skogen!
Min plats är ej här. Fort bort härifrån! Var kan mina
tjänare hålla hus! (Blåser i en visselpipa.)

Överste spejarbn. (Kommer in, bugar sig djupt.) Du
har kallat mig, herre konung.

Kung A. Inte allenast dig, utan alla mina tjänare. Var
äro de? Vi bege oss genast härifrån.

Öv. spejaren. Herre, du gav oss ledighet, då vi kommo
hit ut. Se, den ende, som blivit dig trogen, är jag.

Kung A. Vad vågar du säga?

Öv. spejaren. Herre, må du icke vredgas på din tjänare,
som är oskyldig!

Kung A. (mörkt). Vad har hänt?

Öv. SPEJAREN. Herre, vi råkade in i en stor
folkförsamling, där en man med högljudd, väldig röst talade ont om

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Feb 4 12:43:56 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/fsndialog/6/0008.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free