Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Elsa: Alltid skola ni gräla! På det här sättet får man
ju ej läsa sina läxor.
Maria: Men vet ni, jag tror ändå att det är bra att ej
alls smaka på starka drycker. Visst känna ni alla handlaren
Lars, han som går i gårdarna och säljer knappar och nålar?
— En dag kom han till oss och var så slarvig och frusen,
och mamma gav mat åt honom i köket. Jag tyckte det var
synd om honom och frågade, varför han beständigt vandrade
omkring i stället för att vara hemma. Då såg han så
underligt på mig och sade: „Jag har intet hem.“ Jag blev helt
förskräckt. „Men varför har inte Lars ett hem ?“ frågade jag
åter. Då såg han ännu underligare ut och sade: „Jag ska’
säja lilla fröken huru det är: Brännvinet och andra starka
drycker ha förstört mitt hem. Redan som barn började jag
smaka på dem. När jag blev äldre förde jag allt vad lag
förtjänade till krogen. Till sist blev jag så mycket skyldig,
att krögaren tog mitt hem. — Jag fick börja stryka omkring,
som jag gör nu, och när jag dör skall ingen gråta en tår
över mig. En sådan usling har jag blivit genom do starka
dryckerna." — Så sade stackars Lars. och därför tror jag att
det är bäst att ej ens på lek börja smaka på de starka
dryckerna.
Oskar: Du har nog rätt, Maria. — Men jag tycker jag
hör sång. De komma visst från mötet.
(John, Axel och Anna samt huru många barn som helst
inkomma sjungande. Ju flere dessto bättre. De marschera
in i rask takt efter sången. Alla bära blå band på bröstet.)
Sång: (Melodi: Kom bröder vem oss följa vill.)
Vi äro nykterister vi,
och vilja det för alltid bli,
ej starka dryckerna de må
vår mun besudla få.
Att dricka narrar man oss ej,
då säga vi nej, nej, nej, nej!
Vi äro vattugossar (flickor) vi,
och vilja det förbli.
För hem, för bröd, för fosterland
vi bära detta blåa band,
som tecken att vi stå i led
och bryta ovän ned.
Och Rusdryck är den oväns namn,
som oss vill sluta i sin famn.
Med Gud vi dock i striden gå
och skola seger få.
(Under slutet av sista versen ordna barnen sig en
halvkrets.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
