Fänrik Ståls sägner. Med teckningar af A. Malmström / 101 (1886) Author: Johan Ludvig Runeberg With: August Malmström - Tema: War, Russia Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lotta Svärd

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

På honom såg hon från stund till stund så moderligt varmt och rent, som om hvarje glas, hon räckte en kund, just varit åt honom ment. Men då ständigt han sjönk blott djupare ner i de sorgsna drömmarnas famn, då tycktes hon ledsna att vänta mer, och hon nämnde ynglingens namn. »Kom», så hon sade med bruten röst, »än fins här en perla qvar, kom hit, min gosse, ett glas ger tröst, vi behöfva den nu en hvar. Du blygs? Hvad mera! Jag vet det nog, att ej guld i din ränsel du bär; från ett torp i skogen till strids du drog, och guld det skar du ej här. Men der blod det gälde, der var du ej sämst, det såg jag på Lappos slätt, och vid Ruona stod du på bryggan främst, då det stormades, mins du det? Sörj derför ej, om ett glas du tar, för betalningen, den får gå; ett glas för Lappo till godo du har och för Ruona fullaste två. Och stod han, Svärd, vid geväret än med sin tappra, vänliga själ och hade dig sett, hur i dag igen du blödde och slogs likväl,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>