Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kosackerna - XXIV
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
under så tvetydiga och obehagliga omständigheter. Han
kände sig tafatt och beslöt att göra, som han såg
Belezki göra. Denne gick fram till bordet med en
viss högtidlighet, men dock obesvärat, drack ett glas
vin till Ustjenkas ära och inbjöd de övriga att göra
sammaledes. Ustjenka förklarade, att flickorna
icke drucko vin.
”Med honung kunde man väl försöka”, sade en
röst ur flickhopen.
Uppassaren, som just i detsamma återkom från
boden med honung och pepparkakor, inropades. Han
såg till hälften avundsjukt, till hälften föraktfullt på
de, enligt hans mening, lättsinniga herrarna och
överlämnade samvetsgrant honungen, som var inlindad
i ett fuktigt papper, samt pepparkakorna. Han
började en omständig redogörelse för priset och
uppräknade de överblivna småslantarna, men
Belezki körde ut honom. Belezki blandade honungen
i de fyllda vinglasen och skakade ut tre skålpund
pepparkakor på bordet. Sedan drog han med våld
fram flickorna ur vrån, satte sig vid bordet och
började att dela ut sötsakerna.
Olenin såg på Marjanka. Hon satt och höll i
sina små, bruna händer två pepparkakor och tycktes
inte veta, vad hon skulle göra med dem. Samtalet
var något stelt och tvunget oaktat Ustjenkas och
Belezkis munterhet och deras bemödanden att roa
sällskapet. Olenin visste inte, vad han skulle säga.
Han kände med sig, att han väckte uppmärksamhet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
