Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fynden i Troas och Homeros' Troja
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
tid, så mycket arbete, så stor förmögenhet som Henrik
Schliemann. Född i Meklenburg år 1822, sattes han i
skolan, men fick icke, som han hade ämnat, följa den lärda
banan; han blef vid 14 års ålder bodbetjänt i en
meklenburgsk småstad. Fadrens berättelser om de homeriska
hjältarna och de påbörjade studierna hörde snart till
minnena, men hågen för literära sysselsättningar dog icke ut.
En afton inträdde i boden — berättar Schliemann i några
själfbiografiska anteckningar — en försupen mjölnardräng,
som under bättre tider hade studerat, och uppläste ur
minnet några hundra verser af Homeros. Förtjust öfver de
välklingande orden, hvilka likväl för honom voro alldeles
obegripliga, gaf bodbetjänten Schliemann tre supar åt
mjölnaren, för att han tre gånger skulle läsa upp dessa.
Lifvet i boden afbröts i följd af en olyckshändelse, och den
19-årige Schliemann skulle blifva sjöman. Han engagerades
i Hamburg som kajutvakt, men skeppet förliste på den
nederländska kusten, och han kom alldeles utblottad till
Amsterdam, hvarest han efter någon tid erhöll anställning
som kontorist med skyldighet att förrätta hvarjehanda
springärenden. Jämförelsevis taladt befann han sig
emellertid nu i lysande omständigheter; lönen var 800 francs
och af dessa kunde han, tack vare många försakelser,
använda hälften på fortsättandet af sina studier, som han
skötte vid alla lofliga, d. v. s. lediga, och många olofliga
tillfällen, t. ex. när han gick på gatan för att uträtta ett
ärende eller stod i postförstugan och väntade på brefvens
expedierande. Tills vidare sysselsatte han sig med
språkstudier. Han började med engelskan, och sedan följde
franskan, holländskan, spanskan, italienskan och portugisiskan.
Sedan han lärt sig de två första språken, behöfde han icke,
uppgifver han själf, mer än sex veckor för att lära skrifva
och flytande tala ett språk. Befordrad till en förmonligare
plats på ett annat kontor, lärde han sig ryska; en lärare i
detta språk fans icke att få i Amsterdam, hvadan han fick
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
