Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 9. Vid den heliga grottan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
bekymrade sig först och främst om sina egna angelägenheter.
"Var kan Hon vara?" frågade Desnoyers sig. "Varför
önskar hon, att jag icke skall känna hennes
vistelseort?" Samma kväll, då hans kamrat berättade för
honom, att regeringen även skulle resa, nöjde han sig
med att blott svara:
"Det är förnuftigt... Jag skall också avresa i
morgon, om jag kan."
Varför skulle han stanna kvar i Paris? Hans familj
var icke här. Hans far hade, efter vad Argensola talat
om, även avrest utan att säga varthän. Margaretes
hemliga flykt lämnade honom allena i en ensamhet,
som kom honom att känna samvetskval.
Då han under eftermiddagen hade spatserat på
boulevarden, hade han träffat en kamrat ur fäktklubben.
Denne var den första, han mött efter krigsutbrottet,
och de talade om alla de andra kamraterna,
som blivit soldater. Den andre kände till allas Öden:
N. N.? – Han hade blivit sårad i Lothringen och var
nu på ett lasarett. En annan vän? – Han hade stupat
i Vogeserna. En tredje? – Han saknades sedan slaget
vid Charleroi. Och så fortsatte hela den sorgliga
redovisningen. Men de flesta levde ännu och utförde
stordåd. Klubben kunde vara stolt över sin ungdom.
Alla voro vid fronten och satte livet på spel. Desnoyers
vände bort sin blick, som om han märkte den ironiska
frågan i sin väns ögon: Varför gör du icke som de
andra för att försvara det land, vi leva i? –
"I morgon skall jag resa", sade Julius.
Men han reste söderut liksom alla andra, som flydde
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
