Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
85
Men sociala forändringar förblifva sällan utan
inflytande på det politiska lifvet. Riksrådets betänkanden
under Johans tid röja ett tilltagande sträfvande, att arbeta sig
upp ur den maktlösa ställning, hvari rådet nu några
decennier varit försatt.
Närmast framträder denna tendens deri, att rådet
begynte vid sina möten behandla äfven sådana ärenden, om
hvilka konungen icke gjort proposition eller fordrat
utlåtande, samt att angående dem göra framställningar hos
honom. Praxis hade varit, att konungen ensam utöfvade
initiativ i afseende å rådslagen. Men något legalt hinder
fanns ej för rådet att, äfven det, taga initiativ till förslag
och yrkanden, hvilkas godkännande eller förkastande i alla
fall låg i konungens hand. Vi anföra några exempel.
Redan 1572 förekommer bland rådslagen beslut till
hemställan derom, att konungens hof måtte förminskas till
400 personer. 1575 gjordes framställning om förlikning
emellan konungen och hans broder hertig Carl; om tulls
erläggande af alla dem, som ej hade särskilda privilegier;
att tvenne rådspersoner hvar sitt qvartal skulle vara hos
konungen — detta äfven nu utan påföljd. 1580 yrkade
rådet, bland annat, att konungen måtte förklara sig i
religionssakerna, sammankalla de förnämsta och lärdaste af
klerkeriet, och skriftligen delgifva dem sin mening; att
Upsala akademi måtte blifva upprättad och skolorna
försedda med dugliga lärare; att några de förnämsta af
kungliga hofvet skulle, jemte dem som upptogo supplikationerna,
förordnas att hjelpa till med rättegångar m. m.; att
konungen skulle låta myntet hållas vid makt; om taverners
inrättande och visst pris för hållskjutsning; slutligen, att en
ordning göres på konungens hof, och andra som hafva
beställningar, och på hvad som behöfves till konungens
och rikets nödtorfter, desslikes på ryttares och knektars
lön, så att utgifterna ej blifva större än uppbörden, — så-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
