Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Masthuggsbergen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hus och branta stigar. Innan stadsingeniörerna bringade en viss reda
i Masthuggsbergens pittoreska kaos hade vådeldarna hjälpt dem. Den
senaste — som bröt ut natten till den 4 juni 1866 — ödeläde på ett par
timmar ej mindre än tjugotre hus, bebodda av fattigt arbetsfolk. Genom
denna blevo 81 hushåll om tillsammans 330 personer husvilla. De nya
gatorna med terrasser och trappor förete halsbrytande prov på 1880- och
90-talens stadsbyggnadskonst.
De moderna gatorna ha för stadsdelen högst karaktäristiska namn och
heta, utom förut nämnda: Bäckegatan, Fjällgatan, Fyrmästaregatan,
Ho-bergs trappor, Jungmansgatan, Kjamparegatan, Klostergatan, Matrosgatan,
Paradisgatan, Repslagaregatan, Sjömansgatan, Skepparegatan, Store
backegatan, Vaktmästaregatan, Aug. Kobbsgatan och Vattugatan.
Den sista har förmodligen sitt namn efter den vattenreservoar med
maskinhus som byggdes här uppe 1893 och som tryggar vattentillförseln
till bergens innevånare. Dessa slippa nu att, som deras fäder fordomdags,
traska ända ned till Masthuggstorget med sina ok och spänner.
*
Högt på åsens platå i väster reser sig Masthuggskyrkan, vilken, som
bekant, är en av stadens, för att icke säga Sveriges förnämsta
arkitektoniska sevärdheter och vilken bildar medelpunkten i den folkrika
Mast-huggsförsamlingen, tillkommen 1908 genom sammanslagning av
Masthuggsbergen och en mindre del av Karl Johans församling. Det mäktiga
tornet skönjes långt ut till havs och grundmurarnas kullerstenar
sammansmälta med gråberget.
En rond omkring den ståtliga byggnaden är särskilt ägnad att inge
en god föreställning om den rena, enkla, storvulna och mäktiga stilen,
vilken, som det mycket riktigt yttrades vid kyrkans invigning den 11 oktober
1914, avspeglar ett gott stycke svenskt kynne. Och kyrkans inre jävar
icke denna uppfattning. “Det är en sällsam känsla, som till en början
betager den besökande under de mäktiga valven och kyrkans höga
takresning med dess väldiga bjälkar och originella stockverk. Allt efter som
man vänjer sig vid det storslagna skådespel, som kyrkans gedigna inre
erbjuder, andas det hela en ursvensk, allvarlig, hemvarm stämning. Man
känner andakt och trevnad i detta helgade rum, där allt prål är bannlyst
och endast det verkligt äkta och rena fått hemortsrätt."
Kyrkans inre resning är icke det hävdvunna templets, icke — som det
sagts vid ett senare tillfälle, av professor Wilh. Lundström — “skapad efter
någon av de stora “stilarneu, utan i en djärv konstnärsfantasi fått låna
den urgamla svenska timmerstugans tunga bjälkar och ryggåstakets
storvulet grova former. En kristen kyrka har det knappast blivit, ett rum där
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 03:42:42 2023
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/gamlagot/1/0419.html
