- Project Runeberg -  Det gamla Göteborg. Lokalhistoriska skildringar, personalia och kulturdrag / Del 1 /
710

(1919-1922) [MARC] Author: Carl Rudolf A:son Fredberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Järntorget och Arbetareföreningen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

denna tidrymd företer ett lika säreget som intressant föreningsliv, vars
utveckling, med sin kamp och blomstring, sin nedgång och återväxt, så att
säga gått i böljegång.

När Arbetareföreningen började stod samhället i nyliberalismens och
skarpskytterörelsens tecken. En demokratisk tidsålder begynte.
Klasskillnadsmärkena hade — som man bl. a. kunde förstå av skarpskyttarnas
samkväm och pittoreska söndagståg — flyttats ut några steg.
Förbrödringskänslan vaknade. Folket kände en ny längtan efter sammanslutning,
fast i andra former än den förgångna skråtidens.

Från Tyskland hade vid denna tidpunkt den bekante nationalekonomen
Schulze-Delitzsch’ idéer gått ut över världen, görande gällande, att
arbetsklassens frigörelse och lyftning ej var möjlig genom andra medel än
självhjälpens och sammanslutningens. Dessa idéer vunno mera anklang än
Lasalles socialistiska, emedan man tyckte att de sistnämnda lika litet som
det forna skråtvånget kunde främja arbetarnes väl.

En av Göteborgs mera betydande och för folkets väl mest intresserade
män, häradshövdingen, sedermera generaldirektören för fångvården Sigfrid
Wieselgren framhöll en gång i 1870-talets början i ett utmärkt föredrag
om de arbetande klasserna inför Arbetareföreningen denna tidsföreteelse
och sade bl. a.: “Arbetarnes intresse, vilket fordom gestaltade sig i gillen
och skrån, uppträder nu i mera månghövdad form. – – –

Särskilt härvidlag såsom föreningar, till vilka tillträdet vanligen är fritt
för alla som vilja så väl bidraga till som skörda fördel av föreningens
uppgift och mål. Nämnande sig än efter flertalet av sina medlemmar
arbetare-föreningar, än efter sitt speciella syftemål förskotts- och
kreditföreningar, husbyggnads-föreningar, försörjningskasse-föreningar m. m. är
det på höjandet av sina medlemmars ekonomiska välstånd, dessa
sammanslutningar i de flesta fall rikta sin verksamhet. Stundom avse de därvid
närvarande, stundom framtida behov. Även kunna de åsyfta sina
medlemmars framsteg i sedlighet och bildning, såsom t. ex.
nykterhetsföreningar, läse- och undervisningsföreningar o. s. v. Alla grunda de sig på
tanken att genom förenandet av de många små tillgångarne kunna göra
mera betydande insatser i, om vi så få säga, vare sig den ekonomiska eller
den intellektuella kapitalbildningen, och därigenom även skörda desto större
vinst. Man kan icke nog högt skatta det gagn, sådana föreningar, då de
klokt skötas, kunna utveckla, liksom man icke heller nog djupt kan
beklaga det stundom inträffande fallet, att de av en eller annan anledning
låta förleda sig att frångå sin egentliga uppgift, oftast därigenom, att de
söka jämte denna foga strävanden av annan art.

Så hava icke sällan i andra länder arbetareföreningar urartat till
politiska klubbar, där en och annan intelligent fribytare ofta för själviska

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 19:49:59 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/gamlagot/1/0710.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free