Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Polisen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tionsbudskap, som kommo utifrån och den orosrörelse, som försatt
Stockholm i jäsning. Den allmänna orolighetssmittan 1848 nådde
Göteborg den 27 mars, skriver Fåhraeus i sina Minnen. Ansenliga
folkhopar skockades om aftonen på Södra Hamngatan, emellan Västra
och Östra Hamngatan, varest det föregående årets upplopp ägt rum.
“Svårare våldsamheter blevo väl förekomna, men oväsendet
fortfor icke dess mindre flera timmar. Sedan landshövdingen, som jämte
polismästaren infann sig på stället, erfarit, att en stor del av
folkskaran bestod av hantverksarbetare, efterskickades Hantverksföreningens
ordförande, genom vars bemedling de flesta av dessa arbetare
förmåddes avlägsna sig. Den övriga folkhopen blev genom
gemensamma bemödanden av polisen och en trupp av garnisonen före
midnatt skingrad, sedan en och annan av de mest ostyriga tagits i
fängsligt förvar.
Under tiden hade en avdelning av folkhopen begivit sig till det
förre landshövdingen Virgin tillhöriga landeriet Johanneberg, där
generalbefälhavaren greve Löwenhjelm för tillfället befann sig på
besök. Oaktat en av stadens tidningsredaktioner gjort all sin flit
att söka betaga nämnde greve varje hårsmån av allmänhetens
sympatier, torde väl den oroliga hopens avsikt endast ha varit att
uppstämma någon kattmusik; men då i varje fall det skulle ha varit ett
donquixoteri att vilja ensam hålla stånd emot en upphetsad folkhop,
hade han, varskodd, vid larmets närmande den klokheten att på en
omväg (Danska vägen) begiva sig åter till staden, så att den
utvandrande skaran fick återvända med oförrättat ärende.
Påföljande dagens afton förnyades väl folksamlingen, men den
utgjordes då huvudsakligast av löst arbetsfolk och sjömän från
Masthugget och Majorna.’ Hoparne skingrades ock lättare än gårdagen,
vartill patrullering av den i staden förlagda husarkommenderingen
väsentligen bidrog."
Emellertid hade stadens innevånare blivit uppskrämda. Ingen
kunde förutse, huru långt efterhärmandet av de då pågående
folkrörelserna i utlandets större städer skulle gå. En väckt fråga om
organiserandet av en skydds- och medborgarvakt blev därför med
allmänt intresse omfattad. Så stiftades Göteborgs Allmänna
Skyddsvakt. Denna var av en förnämare läggning och rekryterades ur
stadens borgerskap. Dess vapen var en finpolerad svarvad battong,
prydd med eleganta silketofsar i gult och blått, och deras
tjänste-tecken en gul kokard med blått kors. Chef för kåren var dåvarande
rådmannen, sedermera borgmästaren Adolf Wilh. Björck.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
