- Project Runeberg -  De gamles sagor : berättande för ungdom /
19

(1855) [MARC] Author: Wilhelm Bäckman With: Christian Staaf, Mårten Eskil Winge
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

19
med bara knytnäfven. Straxt stod Thor upp, berömde sin son och
sade, att det med tiden kunde bli något stort af honom, Derjemte
förärade han honom Rungners häst Guldfaxe; men Odin tyckte illa
vara, att Thor skänkte en så ypperlig. häst åt en jätteqvinnas son
och icke at sin fader.
Derefter reste Thor hem till sitt rike, Thrudwang. Det stycke af
Rungners klubba, som träffat honom i hufvudet, satt ännu qvar i hans
panna. För att få ut stenen, sökte Thor hjelp hos en Wala eller
spiqvinna vid namn Groa, Hon sjing Galder eller trollsång öfver
Thor, tills stenen lossnade. När Thor märkte detta, ville han af er¬
känsla fägna Walan med goda tidender samt berättade för henne, att
han varit norr-ut, simmat dfver deni Nifelhem upprinnande giftstrém¬
men Eliwog, samt i en hdbindel pa ryggen burit spaqvinnans fader
ifrin Jotunhem. Hon skulle snart få se honom. Hirdfver blef Groa
så glad, att hon glömde alla sina konster och följaktligen icke kunde
få stenen lösare. Thor blef alltså icke af med den. Ifrån den dagen
må man aldrig kasta brynstenar tversöfver golfvet, ty då rör sig stenen
och vållar sveda i Thors panna. —
Till ett annat jättedråp föranleddes Thor af den illfundige Loke,
som iklädt sig Friggas falkhamn och flugit till jotunhöfdingen Geirrods
gård der han satte sig och tittade nyfiken in genom en fönsterglugg.
Geirrod fick se honom och befallte en af sitt folk att fånga
honom; men denne hade svårt att komma uppför väggen, hvaråt
Loke roade sig, gifvande sig god tid, ty, tänkte han, det är icke
brådtom, förrän mannen kommer hit upp. Nar han ändtligen skulle
till att flyga, sutto fötterna fast. Förgäfves slog och flaxade han med
vingarne, för att slippa lös. Han blef tagen och förd till jätten Geirrod.
Då denne såg honom i ögonen, förnam han straxt, att det icke
var någon vanlig fogel, utan möjligen en menniska i fogelhamn; han
uppfordrade derföre Loke att tala, men Loke teg. För denna tredskhet
inspärrade Geirrod Loke i en bur samt lät honom svälta i tre må¬
nader. När Geirrod sedan tog ut honom, bekände Loke hvem han
var samt förband sig edligen, motlöfte om lif och frihet, att han skulle
skaffa Thor till Geirrods gård, utan både hammare, handskar och
bälte. Huru Loke lyckades dfvertala Thor, att si blottstilla sig, for¬
täljes icke; det vissa är, att Thor drog åstad.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 03:45:38 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/gamlesagor/0023.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free