Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Göteborgs stads uppkomst, område och indelning samt utveckling i demografiskt hänseende. Av WERNER GÖRANSSON
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
veckling försiggick under första hälften av 1800-talet huvudsakligen inom
Hagorna och de s. k. »nya kvarteren» utmed Vallgraven (d. v. s. 6:te—io:de
kvarteren), varemot Masthugget betydligt förminskades. Intill 1870 går
andra roten, »de nya kvarteren», Masthugget samt i synnerhet Hagorna
framåt. Efter denna tid faller nästan all tillväxt på dels Majorna, dels fram
för allt de nya stadsdelarna utom Vallgraven. Olskroken (i8:de roten), som
ännu i mitten av 1890-talet icke räknade 4,000 invånare, uppvisar f. n. en
mantalsskriven folkmängd av bortåt 12,000 personer; Bagaregården (Kgde
roten) utgör, som bekant, en relativt ny stadsdel liksom Gamlestaden (2o:de
roten), som förnämligast torde ha kullagerindustriens utveckling att tacka
för sin tillkomst. Sistnämnda stadsdel, som ännu år 1905 ägde en
mantalsskriven folkmängd av endast 49 personer, uppvisar vid senaste
mantalsskrivning (1922) en folkmängdssiffra av 5,815 personer. I den egentliga
staden märkes däremot från 1870 och ännu tydligare från 1880 en bestämd
tillbakagång i folkmängden, vilket f. ö. ej alls är förvånande, eftersom denna
del utgör affärscentrum, varför kontor och handelslokaler allt mer inkräkta
på bostadsutrymmet (»citybildning»).
Folkmängdens förändringar
För belysande av de huvudfaktorer, som orsaka folkmängdens förändringar,
meddelas nedanstående tab. B jämte ett diagram, framställande det årliga
antalet ingångna äktenskap, levande födda samt döda på tusen av
medelfolkmängden för varje femårsperiod 1801—1920.
Av de 24 femårsperioderna 1801—1920 förekomma endast 3, under vilka
ingångna äktenskap varit så talrika, att i medeltal 10 infallit på färre än 1,000
invånare. Maximum uppvisar femårsperioden 1911-15, då över 13 äktenskap
förekommo på varje tusental invånare av medelfolkmängden. Det minsta
relativa antalet äktenskap förete åren 1826—30, då i medeltal icke fullt 6
personer på 1,000 gifte sig. Under sista femårsperioden uppgår
giftermåls-talet till 8,i°/oo.
Födelsetalet, eller antalet levande födda på 1,000 av medelfolkmängden,
visar för Göteborg liksom för riket i dess helhet en bestämd tendens till
nedgång under de senaste fem decennierna. Maximum företer även här
femårsperioden 1811—15, som har mer än 39 födda pr 1,000 invånare, vilket för-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
