Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Göteborgs stadsplan och bebyggande genom tiderna. Av ALBERT LILIENBERG och KARL SAMUELSON
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
känsla för att de olika byggnaderna i sin gruppering borde samverka, men
bibehållna byggnader och tillgängliga avbildningar åskådliggöra också, att
enhetligheten ej drevs till ett genomförande av något visst fasadschema.
Det är möjligt att till grund för den tidens bebyggande lågo typritningar
av stadsarkitekten C. W. Carlberg. I varje fall har hans smak
utövat ett stort inflytande på utbildandet av den karakteristiska
Göteborgska fasadtypen, som rör sig med enkla arkitektoniska medel och
åstadkommer rytm genom en i viss takt upprepad fönsteromfattning i en
våning (vanligen mellanvåningen) eller kraftigt utformat portalparti i en för
övrigt enkel fasad.
Ända till denna tid, början av 1800-talet, var staden huvudsakligen
koncentrerad till området inom Vallgraven. Visserligen hade såsom ovan
omnämnts, Haga och delar av Masthugget börjat bebyggas redan under
drottning Kristinas tid, men husen där blevo såsom belägna utanför vallarna
mest provisoriska och flyttades vid flera tillfällen. Först efter 1721 synes
på dessa platser ett allmännare bebyggande ha tagit sin början, vilket
utsträcktes till Majorna. Detta torde delvis ha skett i anslutning till
byggnadstyperna inom staden. Vissa till senare och nuvarande tid kvarstående
byggnader i Majorna (såsom Gatenhielmska huset) torde sålunda utgöra
typiska exempel på 1700-talets träbyggnader i stadens centrum.
Icke förrän i början på 1800-talet tog man det första målmedvetna och
effektiva steget till stadens utvidgning. Detta skedde genom beslutet om
vallarnas rasering och fastställande år 1808 av stadsplan för de marker,
som därvid blevo lediga för bebyggande. Liksom Göteborgs första plan
från 1600-talets början bildar epok i svensk stadsbyggnad, så var även
fallet med planen från början av 1800-talet. Bl. a. var denna plan den
första svenska, som upptog en boulevard, vilken i dess helhet verkligen
kom till utförande: den parallellt med vallgravarna löpande ringformiga
allén, nu kallad Nya allén till skillnad från den planterade vägen söderut,
»Gamla allén». Vi stå här inför andra fasen i Göteborgs stadsplans
utveckling.
I 1808 års plan är området mellan Allén och Vallgraven uppdelat i
bygg-nadskvarter (fig. 7). Det vittnar om varm omtanke om staden och stort
förutseende från medborgarnas sida, att dessa kvarter aldrig blevo bebyggad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
