- Project Runeberg -  Göteborg. En översikt vid trehundraårsjubileet 1923 över stadens kommunala, kulturella och sociala förhållanden samt viktigaste näringsgrenar /
357

(1923) [MARC] With: Nils Wimarson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Göteborgs stads hälso- och sjukvård. Av KARL JOH. GEZELIUS

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

tendens att ökas än att minskas. Under år 1904 anmälde sig icke mindre
än 235 »lantmän» — mot 182 året förut — till erhållande av torgplatser för
kötthandel. Från oeh med den 1 april 1906 blev emellertid detaljhandeln
med kött å torgen förbjuden, och en del av torghandlarne anvisades i stället
platser i den vid samma tid för kötthandlare inredda Bazaren vid
Kungs-torget.

Torghandels förbudet tillkom som ett led i den hygieniska reformeringen
av kötthandeln, som inleddes med det offentliga slakthusets öppnande.
Slakthuset började sin verksamhet den 15 november 1905, från vilken dag
all slakt inom staden av nötkreatur, får, get, svin eller häst hänvisades till
slakthuset och all försäljning av färskt kött av nämnda djur förbjöds, med
mindre det var undersökt och stämplat i enlighet med gällande slakthuslag.

Efter införandet av obligatorisk köttbesiktning blev hälsopolisens arbete
inom matvarukontrollen till väsentlig del omlagd. Dittills hade
uppsökandet av till staden infört kött och besiktningen därav krävt största intresset,
numera kunde även tillbörlig uppmärksamhet ägnas åt övriga grenar av
födoämneskontrollen. Med stöd av ny matvarustadga, som trädde i kraft
1909, åstadkoms en avsevärd förbättring av matvarulokalerna i allmänhet.
Kött- och mjölklokalerna måste enligt de nya föreskrifterna vara av
Hälsovårdsnämnden avsynade och godkända, innan de togos i bruk, och i samma
mån detta krav kunde i full utsträckning tillämpas även ifråga om
förutvarande lokaler, ägde ibland dem en välbehövlig utgallring rum. Så blevo
exempelvis inemot 200 mjölkbutiker kasserade, så att från 1908 till 1910
antalet nedgick från 524 till 339.

Även beträffande matvaruhandeln i övrigt skärptes fordringarna.
Förutvarande knappa föreskrifter om den till salu hållna mjölkens beskaffenhet
kompletterades till överensstämmelse med dåvarande mjölkhygienens krav,
och särskilda villkor fastställdes för försäljning av pasteuriserad mjölk samt
kontrollerad tuberkelfri mjölk.

Intill år 1910 var kontrollen över mjölkhandeln huvudsakligen inskränkt
till inspektioner i lokaler, där mjölk försåldes, och till övervakande av
snygghet vid distributionen. Endast i ringa utsträckning och mera tillfälligtvis
uttogos mjölkprov för undersökning. Undersökningen, som utfördes av
stadskemisten, avsåg endast att utröna mjölkens fetthalt — oftast gällde
det skummjölk, som ända fram på 1890-talet utgjorde den övervägande

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 03:59:02 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/gbg1923/0357.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free