Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Vattenledningsverket. Av T. GLOSEMEIJER
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
För vattenledningens andra utbyggnad beviljades åren 1859 och 1862 av
brännvinsmedel respektive 50,000 och 6,000 rdr, och resten togs på lånemedel.
Ombyggnad. Ända till år 1870, då folkmängden stigit till över 50,000 och
vattenledningen från Delsjöarna anlades, har således
Kallebäcksanlägg-ningen ensam på ett i stort sett tillfredsställande sätt fyllt stadens behov
av dricksvatten. Dess kapacitet är emellertid — isynnerhet efter 1891, då
Dyckholms vattenledning anlades — så ringa, att den därefter spelat en
mindre betydande roll. På grund av sitt goda och allmänt omtyckta vatten
har den dock alltjämt underhållits och är fortfarande i bruk, sedan den år
1881 blivit ombyggd för en kostnad av cirka 70,000 kronor. Då nedlades
nya järnrörsledningar, och i närheten av själva källan uppfördes reservoar
av sådana dimensioner, att källans hela kapacitet allt sedan dess kunnat
utnyttjas. Konsumtionen i Krokslätt blev emellertid inom kort så stor, att
även Delsjövatten vid vissa tillfällen måste insläppas uti Kallebäcksledningen;
men sedermera har genom Delsjöledningens utsträckning i Mölndalsvägen
sådan ändring gjorts, att alltsedan 1894 oblandat Kallebäcksvatten serveras
uti ej mindre än 16 stycken allmänna vattenposter, därav en belägen inom
Örgryte och sex inom gamla staden. Reservoaren består av en järncistern
med 300 kbm:s rymd och h. v. y. 55 meter över älven, placerad i en mindre
tornbyggnad av tegel. Slutligen förbättrades år 1891 dräneringen vid källan
genom att trängsta bergpasset spärrades med en från berggrunden uppförd
betongdamm och en ovanför densamma placerad avskärande dränledning.
Genom dessa anordningar hoppades man vinna en något ökad vattentillgång.
Men samma år anlade bryggeriägaren J. W. Dyckholm på sina marker strax
ovanför källan ett system brunnar med ledning, vilket medförde en avsevärd
reduktion av källans kapacitet. Staden väckte med anledning härav process,
som gick ända till högsta domstolen, där den av staden förlorades.
Delsjöanläggningen
Redan 1854 väcktes fråga om anskaffandet av en fullständig
vattenledning för Göteborgs stad och dess område, och den 6 maj 1858 tillsattes en
femmannakommitté för anskaffandet av ändamålsenlig vattenledning och
förbättrat vattenavlopp. Meningarna angående lämpligaste vattentäkten
voro delade. Bland förslagen kan nämnas Göta älv, dels i omedelbar närhet
av staden, dels ovanför Berjeåns utlopp, Delsjöarna ochSurtesjön samt Kåsjön
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
