Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Göteborgs hamn [forts.]
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1 murverk äro kajerna i Sannegårdshamnen, Stigbergskajens
förlängning och Centralhamnen utförda, till en sammanlagd längd av nära 2,000
m. Fig. 197 visar konstruktionen till Centralhamnen.
Organisation och förvaltning
Under första tiden*av sin tillvaro ägde hamnen givetvis ingen egen
förvaltning, utan ingick denna i skötseln av stadens allmänna drätsel. År
1639 delades dock förvaltningen på 3 st. kollegier, av vilka ett, benämnt
byggnadskollegiet, sysslade med samtliga stadens byggnadsfrågor och bland
annat hade i sin tjänst en »hamnefogde». Som förut nämnts, tillkom år
1824 »Kongl. Directionen öfver Segelfarten mellan Wenern och Hafvet» med
5 medlemmar, varav staden utsåg en, samt 1838 »Kongl. Directionen öfver
Götheborgs Hamn- och Elfarbeten » likaledes med 5 ledamöter, av vilka dock
2 utsågos av staden; en arbetschef tillsattes i samband med tillkomsten av
denna senare direktion. Angående dessa direktioners förvaltningsområden,
vilka delvis framgå av namnen, hänvisas till sid. 613. År 1857 skedde en
omorganisation som medförde, att antalet av Göteborgs stad utsedda
ledamöter ökades till 3 st. (av vilka en utsågs av magistraten, en av
borgerska-pets äldste och den tredje av Handelsföreningen och skeppsrederierna
gemensamt). Samtidigt inskränktes kanalbolagens inflytande att gälla endast
sådana frågor, som rörde allmänna farleden; ordförande utsågs liksom förut
av Kungl. Maj :t. Styrelsens arbeten leddes av stadens överingeniör för bro- och
vattenbyggnader (fr. 1862). Sedan den kommunala självstyrelsen efter 1862
års reform allt mera växt ut, ägde år 1876 nästa ändring rum. Styrelsen
upphörde då att vara statlig (»Kongl.») och övergick till kommunal
institution under namnet »Styrelsen öfver Göteborgs Hamn- och Elfarbeten». I
styrelsen utsåg Kungl. Maj:t dock fortfarande en ledamot och
stadsfullmäktige 3 st., varjämte Nya Trollhätte kanalbolag ägde rätt att tillsätta en
ledamot, som dock endast fick deltaga i avgörandet av frågor rörande farleden;
vidare vidtogs den ändringen, att ordföranden utsågs inom styrelsen genom
val. I det nya reglementet omnämnes särskilt, förutom som förut
mudd-ringar, dykdalber och moringar, även hamnens förseende med kajer,
lyftkranar, vågbrytare m. m. samt bryggor till »sammanbindande af Strand- eller
yttre Hamngator».
Efter 1876 stod sålunda hamnen visserligen under övervägande kommunal
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
