Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Arbetarrörelsen i Göteborg. Av EMIL ROSÉN
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
»Kommunens ändamål är att genom sammanslutning af Göteborgs och
förstädernas fackliga, politiska och andra föreningar, som bygga på klasskampens grund,
åstadkomma en gemensam lokalorganisation, hvilkens uppgift skall vara att med
alla lofliga medel främja arbetarnes fackliga och politiska intressen.»
Om enskilda medlemmars tillträde till arbetarkommunen stadgades:
»Till inträde direkt i kommunen äro berättigade sådana personer, som icke
ega någon klassmedveten fackorganisation att sluta sig till, men som erkänna
arbetarnes klassmedvetna föreningsrätt och vilja arbeta för densammas
utbredning. »
Foreningarne i Göteborg hade dittills, som sagts, varit anslutna till
socialdemokratiska partiet genom det här förlagda »Västra distriktet». Nu
bestämdes, att styrelsen för Göteborgs arbetarkommun skulle även utgöra
distriktsstyrelse, vadan kommunen övertog och tillsvidare utövade även
distriktets funktion. För kommunens tidvisa befattningstagande med
fackliga spörsmål har redogjorts i annat sammanhang (sid. 739).
Den första förening som anslöt sig till arbetarkommunen var
järnarbetar-nes fackförening, för vars 44 medlemmar avgift erlades den 12 december
1890. Under sagda år anslöto sig 11 föreningar med 664 medlemmar, men
ej förr än 1896 passerades det första tusentalet. År 1899 var medlemstalet
uppe i 4,857 och 1908 i 13,011. Genom sviterna av det sistnämnda årets
stora konflikter samt storstrejken 1909 inträdde en tillbakagång, så att
medlemsantalet 1910 var nere i 3,202. Därefter gick det åter uppåt, från 1915
med våldsam fart, och 1918 nådde kommunen sitt största medlemsantal
med 19,360. Sedan sjönk åter medlemsantalet, på grund av att
vänstersocialisterna lyckades förmå några av de större fackföreningarne, däribland
Metallindustriarbetarförbundets avdelning, att utgå ur socialdemokratiska
partiet. Arbetarkommunens medlemsantal var vid 1922 års slut 13,046 i
71 anslutna föreningar inklusive enskilda medlemmar.
Göteborgs arbetarkommuns förste ordförande var snickeriarbetaren J.
A h 1 s t r ö m, som sedermera flyttade till Kristiania. Från år 1900 blev
det nödvändigt att anställa en helt avlönad person för att leda kommunens
verksamhet som ordförande och expeditör.
Arbetarkommunens verksamhet har givetvis i främsta rummet varit
inriktad på parti- och kommunalpolitiska syftemål, men den har även
omfattat andra fält. Under åren närmast efter sekelskiftet upprättades ett
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
