Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Folkskolorna. Av JOH. OHLANDER
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Undervisning och uppfostran
Beträffande den årliga lästiden faller det i ögonen, att denna under
folkskolans första årtionden uppgick ända till io månader om året. Lördagen
var dock i äldre tider fri. Härigenom minskades den verkliga lästiden
väsentligt. År 1872 infördes emellertid lördagsläsning. Lästiden utgör numera
39 veckor årligen.
Den dagliga arbetstiden har växlat under olika tider. Från och med läsåret
1917—1918 tillämpas s. k. förmiddagsläsning eller samlad skoldag med
45-minuters lektioner och en frukostrast på ungefär en timme. Den
nuvarande lästiden överensstämmer i det närmaste med arbetstiden i stadens
övriga läroanstalter. Här bör dock nämnas, att ett avsevärt antal
folk-skoleklasser icke förfogar över eget klassrum utan delar lokal (»duplicerar»)
med annan klass.
Klassernas storlek har antagit allt mera normala mått, ju mer man avlägsnat
sig från lancastertiden. På 1850-talet omnämnas i Göteborg klasser på
220—240 barn. På 1860- och 70-talen synes maximisiffran ha varit 50—60,
och i våra dagar är medeltalet för stadens samtliga folkskolor omkring 31
pr lärareavdelning. På folkskolestadiet är barnantalet i allmänhet högre
än nämnda siffra; det mesta nu gällande reglemente medgiver i
folkskole-klasserna är emellertid 40. Småskoleklasserna och hjälpklasserna äro mindre
och sänka alltså medeltalet.
I vissa ämnen, såsom slöjd och skolköksundervisning och numera, där så
lämpligen kan ske, även i teckning, uppdelas klasserna i grupper för att
lärjungarna mera individuellt skola bli tillgodosedda.
Särskild undervisning har sedan gammalt beretts åt klena och efterblivna:
genom extra läsning på särskilda timmar, genom ferieläsning o. s. v. För
sjukliga barn, som ej kunnat infinna sig i skolan, t. ex. barn, som lida av
höftsjuka, ha — alltid i några fall varje år — lärare vidtalats att ge ett par
lektioner i veckan i deras hem. Om hemmen varit medellösa, har skolan
ensam bekostat denna enskilda undervisning.
Redan mycket tidigt behjärtades nödvändigheten av god
undervisningsma-teriell för skolorna. Detta framgår bland annat av den donation på 20,000 rdr
rmt, som skolstyrelsen 1862 fick mottaga att användas »till inköp af skolböcker
och skrifmaterialier, ritningar, kartor och modeller ». Läroböcker och
förbrukningsmateriel! ha sedan gammalt tillhandahållits barnen till nedsatta priser.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
