Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Vår åsie:t är afI vi böra vid uppfattandet, och
bedömandet, af de olika mennisko-språken, dervid följa naturens egen
anvisning —. ty såvida äfven sjelfva mennisko-tanken är en
produkt af naturen, emedan hon icke är ett konstens verk, så
måste hon liksom språket, och de enskildte orden (hvilka
endast äro uttryck, eller typer, af dess olika former) vara,
liksom allt annat, underkastad de allmänna naturlagarne —
och som nu ingenting, på jordens ring» är friare och
sjelfstän-digare, än mennisko-tanken, med hvilken vi kunna förflytta
oss till andra verldar, så böra vi icke efter vissa af oss på
förhand uppkastade, eller ensidigt uppfattade, åsigter, ordna
och bestämma skapelser och företeelser inom tankens verld,
mera än hvad vi göra vid fråga om materiens produkter.
Med ett ord, vi vilja här handla hvarken såsom filosofer, eller
som vår tids filologer, utan helt enkelt och slätt — såsom
Natu-ralhistorici. Huru göra då de? Jo, om de 4. ex. i Amerikas
flora eller fauna finna ett djur, eller en växt, af samma
utseende och yttre former (karakter) som finnes hos oss, och,
ännu mer, om del äfven äger samma inre egenskaper
(betydelse) — icke utgifva de det, för ett skildt slags djur, eller
för en annah slags växt, derföre att det anträffas på andra
sidan om jorden; de antyda endast dess locus (stället der det
förekommer) och, med anmärkning att det finnes äfven i
Amerika, hänföra de det till samma species (art) som anträffas hos
oss. Och äfven om en liten skillnad möjligen skulle
förepn-nas emellan den gamla och nya verldens vegelabilier, eller
sjelf deremot härledt det ifrån Anglosaxiska’ ordet cyric; men hvarifrån detta
förskrifver sig, har han lemnat osagdt; dock tyckes han vilja hylla deras Uslgt
som antaga att det härleder sig från Grekiska ordet kyriakon, ett konstbildadt
ord, eller en Term, för att utmärka en kristlig kyrka, (församling) formerad af
ordet hyr ios, Herre, — efter orden: “vår Herre tillhörigt.4* Schilter åter, som
prisar Koerbers etymologi, påstår, liksom han, att ordet kyrka blifvit hifldadt
af ordet kiven, utvälja, och att det sålunda motsvarade det Grekiska
ordet ekkläsia (församling, eller vår Herres utvalde); hvaremot Diccmann och
Stadenius yrka att det härleder sig från det Alcmanniska ordet richi, rike,
och således innebär betydelsen af “Guds rike.” Man ser således alt dessa
lärda Herrar som gnabbas och gräla om ”Påfvens skägg” som det heter, gått cn
motsatt väg emot den naturliga, i det de sökt förklara ordets sinliga
bemärkelse från dess öfversinliga. Lipsius deremot, som gissar att namnet blifvit
taget af Husets runda form, antager att det blifvit formeradt af ordet, cirh, cirkel;
hvaremot Wachter — på den grund att kyrka i Schweitz heter Kilch, hvilkat
ord åter liknar det i Codex argenteus förekommande ordet kelik, som betyder
”nattvard” — påstår att ordet kyrka blifvit bildacjt till minne af den Heliga
nattvardens firande. Vi skulle kunna anföra flerc så beskaffade gissningar och
hypoteser äfven af andra, deri de en hvar endast sökt inlägga sin lärdom och
klyftighet, mindre måhända måne att söka sanningen; utan att de härvid, såsom
vi, sökt — sätta kyrkan midt i byn.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
