Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Förlofning (1846)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
för mina ben och mina idéer samt att skjuta kappsäcken
så mycket åt bondens sida, att den till och med något
stäfjade hans lust att konversera; och tankarna började
snart därefter pröfva sina vingars styrka.
Hvart reste jag, och hvad var målet för min resa?
Om någon frågade mig, så svarade jag: till Brösarp
för att hålla ting; och knappast till mitt eget hjärta vågade
jag gifva det rätta svaret: till Vanås för att fria. Så litet
lofvande voro nämligen utsikterna att lyckas. Hon, som
jag höll kär, var firad vidt och bredt för sin skönhet,
tillbedd af de sina för sitt väsende, och det högsta föremålet
för epouseurernas i provinsen beräkningar och de fattiga
älskarnes halft förtviflade låga, ty hon var icke rik.
Härtill kom, att hon tillhörde en familj, som ansågs äga stolta
anspråk; och en anekdot gjorde vid den tiden sin rund,
att en resande fått höra berättas af sin skjutsbonde, som
var från Vanås gods, att själfva kronprinsen ämnade fria
till deras fröken, »icke så mycket för pengarnas skull, som
för att komma in i den höga släkten».
Och hvem var väl jag, som vågade sträfva så högt? –
Rik? – 400 r:dr b:ko i lön var hela min årliga inkomst,
med ovissa utsikter att i en aflägsen framtid avancera från
min innehafvande kopisttjänst och med nästan säkra
utsikter att aldrig få ärfva en skilling. – Oemotståndlig? –
Jag hade en gång förut sökt att vinna ett hjärta men
alldeles misslyckats. Dessutom valsade jag aldrig, och jag
kände ingen af mina bekanta, som gjort hvad världen
kallar lycka, utan att därför hafva att till en stor del tacka
sina tåspetsar. Saknade ock i öfrigt alla ridderliga talanger,
hvarmed första schocken på ett kvinnohjärta alltid med
största framgång göres. Eller kanske jag redan lyckats
göra något intryck på det af så många belägrade hjärtat?
De ynnestbevis, jag af henne mottagit, voro icke många
men måhända icke utan betydelse. – Låt se. En gång
på en bal makade hon åt sig i en soffa för att bereda
mig plats bredvid. Det kunde på sin högsta höjd bevisa,
att hon då icke ogärna ville tala med mig, men kunde lika
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
