Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TIDSSTHÖMNINGAK VII) ÅKHUNDHADETS BÖRJAN.
råden givit en ny karaktär, som blivit bestämmande ända in i våra
dagar: föreningen mellan upptäcktsforskning och naturvetenskapliga
studier. För detaljforskningen till lands hade redan före Cook en
liknande grundval lagts särskilt av den från Danmark utrustade
expedition till Arabien, som i historien bär Niebuhrs namn.
Men också på denna punkt böra vi beakta utvecklingen historiskt,
och den betydelse Cook fick för naturvetenskapen vilar själv på den
ofantliga utveckling, som denna vunnit under 1700-talets senare hälft.
Man nöjde sig icke längre med att söka göra och diskutera nya rön,
utan det gällde att samla material från skilda håll och jämföra detta
för att komma till slutsatser av allmän räckvidd. Detta är just den
geografiska grundprincipen, som nu mer än förr gör sitt intåg i
forskningen. Även här höjer sig under detta skede ett namn över alla andra.
Karl von Linné hade ej blott blivit den moderna botanikens
grundläggare, utan hans snille och samlareiver sträckte sig över alla den
levande naturens områden, hans egna resor i Sveriges landskap,
framför allt i det avlägsna och ännu nästan okända Lappland, förebåda den
nya tid, då det gällde att allsidigt fördjupa kunskapen om länderna, och
hans utsända lärjungar, begåvade unga forskningsresande, som med
öppen blick för hela den omgivande naturen i avlägsna länder och
världsdelar insamlade botaniskt material, blevo på många håll banbrytare
för den nya forskningen. Det är detta naturvetenskapernas
genombrott, i sig själv en av de viktigaste grundvalarna för den oerhörda,
fullständigt omvältrande kulturutvecklingen under 19:de århundradet,
som möjliggjorde och inledde det nya tidsskedet även i fråga om
jordklotets geografiska utforskning.
Bland Cooks följeslagare på hans andra resa åren 1772-75 var också
Georg Forster, som senare från år 1778 var professor i naturvetenskap
i Kassel och 1788 blev bibliotekarie i Mainz, och som ej minst genom
sina ypperliga reseskildringar blivit en av Tysklands mera kände
klassiska författare. Den unge Alexander von Humboldt, som i
Göttingen och Frankfurt studerat naturvetenskap och i Hamburg
handelsvetenskap, hade tidigt gjort Forsters bekantskap och åtföljde
år 1790 denne på en resa till Holland, Frankrike och England. Både
i »Kosmos» och i en i yngre år skriven självbiografi uttalar han sig i
starka ordalag om sin förbindelse med Forster, »c’est à lui que
je dois pour la plupart le peu de connaissances que je possède». Av
honom har han för visso insupit en del av sin kärlek för
upptäcktsresor i avlägsna länder, genom honom knytes hans egen stora
huvudresa samman med det 18:de århundradets berömdaste upptäckarenamn.
Under början av 1790:talet hade han arbetat vid bergverkstaten i
Tyskland, sedan kom han under revolutionskrigen i förbindelse med
8
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
