Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
POLARVÄRLDEN I NORR OCII SÖDER.
härkomst. Hans senare större expedition blev synnerligen äventyrlig.
Han miste bl. annat sitt fartyg, soin drev bort med isen, varvid ett
tiotal av deltagarna omkommo, men den blev också mycket resultatrik,
bl. annat genom upptäckten av flere nya öar i det område, som Sverdrup
kallat Prins Gustaf Adolfs hav. Några stora landupptäckter torde nu
knappast återstå i dessa regioner, men väl ett intressant
detaljforskningsarbete, som Canada själv torde komma att övertaga.
I fråga om nordostpassagen
och Asiens kringsegling låg
frågan vid århundradets början
helt annorlunda. Här finnes
nästan ingen motsvarighet till
Amerikas stora övärld, och
kustlinjens förlopp fastställdes
ungefärligt redan på 1700-talet.
Även här hade frågan om en
genomfart från Europa till
Stilla havet länge spelat stor
roll, men ännu på 1860-talet
hade intet fartyg ens lyckats
komma förbi Europas kust.
De som här bröto isen voro ett
antal norska fångstmän, som
från Spetsbergen förlade sin
verksamhet till trakten av
Kariska havet och No vaja
Zemlja, och som särskilt åren
1868—71 gjorde några i
forskningens historia ganska
märkliga färder. Stödd på sin rika
erfarenhet från fem stora
tidigare expeditioner upptog nu den svenske forskaren Adulf Erik
Nordenskiöld ett systematiskt arbete i dessa trakter, och lyckades redan
vid sitt första försök 1875 att på fångstjakten »Proven» nå Jenisejs
mynning. Att detta ej var en lycklig tillfällighet visade han genom att
följande år upprepa sin resa, och allt sedan dess ha färder i handelssyfte
mellan Europa och Ob-Jenisejområdet spelat en för varje år allt större
roll. Med stöd av dessa framgångar uppgjorde Nordenskiöld en plan
till hela nordostpassagens genomförande, och lämnade 1878 med L.
Palander som sin fartygsbefälhavare på fångstfartyget »Vega» Sverige.
Redan i augusti passerade man gamla världens nordspets och fortsatte
utan större svårighet ända till Lenamynningen. Där blevo visserligen
Fig. 32. Adolf Erik Xordenskiöld
(1832-1901).
75
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
