- Project Runeberg -  Geografisk forskning och geografiska upptäckter under nittonde århundradet /
92

(1921) Author: Otto Nordenskjöld
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

DE LEDANDE DRIVFJÄDRARNA VID JORDKLOTETS UTFORSKNING.

geografiskt värde än den andra. Betydelsen av en geografisk
forskningsresa betingas av ledarens energi och förmåga att trots alla svårigheter
tränga fram över gränserna till det okända, och på samma gång av
deltagarnas förmåga att samla och framlägga iakttagelser från så
många områden som möjligt, och det är ingen säkerhet att den som
ledes av mera ideella eller vetenskapliga syften har företräde i dessa
hänseenden.

Den drivfjäder, som i alla tider från fenicierna till de portugisiska
sjöfärderna och ännu långt senare framför andra lockat människor ut
i det okända, har varit hoppet om ekonomisk vinning, särskilt genom
handel med de infödda. Än i dag står samma förhoppning i de flesta
fall ledande för kulturmänniskans verksamhet i avlägsna länder,
men för att i nya områden nå detta mål ha utvandrarna dock under
större delen av det gångna århundradet måst lägga arbetet i något andra
former. Handeln med de infödda kunde endast bli verkligt lönande i
kustområdena och kring de största floderna samt i länder bebodda av
en någorlunda högtstående befolkning, och dessa delar av jorden voro
till största delen redan tidigare upptäckta och tagna i anspråk. I de
flesta fail måste man därför nu försöka att själv taga vara på naturens
rikedomar, och så tog i högre grad än förr utnyttjandet av främmande
länder formen av kolonisation, ett politiskt besittningstagande
genom vita män, som fast slogo sig ned därute för att antingen
fördriva de infödda och själva utnyttja jorden eller för att begagna de
inföddas arbetskraft för sin egen fördel. I förra fallet uppstår gärna
efter längre eller kortare tid en s. k. invandringskoloni, en stat med
nästan helt vit befolkning och kultur av europeisk typ, och denna väg
brukar utvecklingen gå överallt, där de vita själva utan hinder av
klimatet kunna arbeta i jorden. Helt annorlunda i tropiskt- fuktiga
områden, vilkas yppiga växtlighet ej blott med hänsyn till massan ger
ett resultat, som vida överstiger våra kargare länders, utan också
frambringar en mängd produkter, som nu för oss blivit
nödvändighetsvaror, men som omöjligt kunna växa i ett klimat som vårt. Trots
deras mördande klimat utövar därför koloniseringen av dessa områden
en oemotståndlig lockelse för vita invandrare, men jordbruket måste
här bedrivas i plantager med hjälp av infödda eller vid tropiska
förhållanden vana arbetare. Så olika dessa två koloniala typer än till
hela sin karaktär äro, för vinnande av ökad kännedom om jorden bli
de båda nästan lika viktiga, och det spelar härvid ingen större roll,
om de efter en tids utveckling frigöra sig från sina vita herrar i
moderlandet och bilda självständiga stater.

Kolonisationen är ju ingalunda egendomlig för vårt århundrade,
men den har först i vår tid blivit en världsomfattande företeelse, som

92

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Nov 20 22:37:23 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/geo19arh/0094.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free