Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DEN FASTA LANDYTANS VETENSKAPLIGA UTFORSKNING.
att en verklig inlandsis av långt större dimensioner än den grönländska
nått åtminstone till trakten av Berlin. Ett resultat av detta istäckes
verksamhet är det s. k. moränlandskapet, som t. ex. i sådan
utsträckning bestämmer Danmarks och även Sveriges ytgestaltning, ett annat
de uppstickande berghällarnas avrundning; som ett tredje ännu mera
framträdande räknade många redan tidigt den rikedom på sjöar,
som utmärker vissa områden. Här står man emellertid inför
stridsfrågan om isens förmåga att utgräva dalar och håligheter, som allt
sedan 1870-talet varit föremål för de mest olika meningar. Medan
Fig. 48. Moränlaiidskap från Vendsjssel (Jutland). Efter fot. av A. Jessen.
flera forskare såsom Tyndall, Amund Helland och något senare Penck
knappast sågo någon gräns för denna verksamhet, ansågo andra,
mestadels på teoretiskt-fysikaliska grunder, att isens dalbildande
förmåga var så gott som ingen, och att den heller icke kunde gräva ut
några bäcken, om icke möjligen genom att upprensa håligheter som
redan funnos, varvid man särskilt tänkte på bortförandet av den
tjocka vittringsskorpa, i vilken man efter att ha lärt känna
bergartens sönderfallande i tropiska och även varm-torra områden ansåg,
att landet vid istidens början varit höljt. Numera ha åsikterna i
någon mån närmat sig varandra, och de flesta forskare torde vara eniga
därom, att en mäktig ismassa, åtminstone där dess verksamhet
förberedes av sprickor och vittring, förmår utgräva grunda sjöbäcken i
112
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
