- Project Runeberg -  Geografisk forskning och geografiska upptäckter under nittonde århundradet /
136

(1921) Author: Otto Nordenskjöld
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

MÄNNISKANS GEOGHAI-I.

grad med orätt länge stått som typ för tillståndet i mänsklighetens
understa djup, är de brasilianska botokuderna, som redan 1817 blevo
föremål för en utförlig studie och beskrivning genom prinsen av Wied.
Med dem ha i folkmedvetandet länge eldsländarna tävlat, även de
omnämnda i litteraturen från århundradets början, t. ex. genom

den berömde polarfararen Weddell,
men ryktbara huvudsakligen genom
Darwins skildringar. Han såg i dem
ett folk, som i en rå natur, där
själva sommaren mest utmärkte sig
genom kyla, storm och regn, utan
egentliga kläder levde i sina
bräckliga barkbåtar, där de värmde sig
vid en liten ständigt brinnande
eld, eller i primitiva rishyddor,
livnärande sig av några musslor,
fiskar och svampar. Men också här
har en nyare tids kärleksfullare och
mer ingående forskning visat, att
eldsländarna långt ifrån att vara
förkomna och utvecklingsomöjliga
äro människor, som på ett i flera
hänseenden ypperligt sätt anpassat
sig till den omgivande fattiga
naturen.

Gå vi nu till Afrika, så träffa vi
i dess sydliga, ödsliga ökenområden
buschmännens kringströvande
horder, som redan 1806 skildrades av
Lichtenstein. Från Centralafrika
hade allt sedan forntiden då och då
rykten spridts om dvärgartade
människor, pygméer, men många trodde
att dessa rykten berodde på
förväxling med apor, och det väckte därför
ett stort uppseende, när Schweinfurt 1868 bragte närmare upplysningar
om ett i monbuttulandet levande folk, Akkas, av mycket liten
kroppslängd. Vi veta numera, att liknande dvärgfolk förekomma här och där
i de stora urskogarna, där de redan i början av 1870-talet skildrades
från Västafrika av Du Chaillu. Och förflytta vi oss sist till Asien, så
leva särskilt i de otillgängliga, inre högländerna i de stora öarna flera
småvuxna, lågtstående folk, bland vilka vi kunna nöja oss med att

Fig. 57. Infödingar från
Central-austra-lien, vid en av de heliga ceremonierna.
Enl. Spencer och Gillen.

136

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 04:35:40 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/geo19arh/0138.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free