Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
MÄNNISKANS GEOGHAI-I.
i den allmänna geografien, vidare om fransmannen Quatrefages och
om österrikaren Friedrich Muller, den främste representanten för
den språkvetcnskapliga etnologien. l)en primitiva sociologien fick en
fastare utformning genom ingående detaljstudier på begränsade
områden genom Bachofen, Morgan, som kring 1870 framlade sina
betydelsefulla arbeten om familjen och dess utvecklingshistoria, och många
andra, icke att förglömma Edv. Westermarcks 1891 utgivna stora
arbete om äktenskapets historia. Betydligt tidigare började
engelsmannen Lubbock, vanligen känd under namnet lörd Avebury, sina
forskningar till civilisationens historia, där han sökte visa, att trots alla
antropologiska motsatser dock de högre yttringarna av folkkulturen, rätt,
religion, familjeförhållanden o. s. v., i sina primitiva stadier överallt
på jorden utvecklats efter ungefär samma linjer. Ett kapitel, som i
senare tid varit föremål för synnerligen stort
intresse, är den primitiva religionens historia,
först grundad av Max Muller på 1850- och
1860-talen och sedermera utvecklad av bland
andra Tylor, vars arbeten genom sina allvarliga
försök att införa en fast vetenskaplig metodik
blivit av största betydelse för hela den
etnologiska forskningen.
Vi kunna ej gå vidare i vår framställning,
och måste blott till sist erinra om en sida av
etnografien, som i vissa hänseenden är den
viktigaste, därför att den ger åt forskningen ett
materiellt, för naturvetenskapliga metoder
tillgängligt underlag, nämligen den sida, som vi kunna
kalla den tekniska, studiet av redskap, kläder, vapen o. s. v. Länge
nöjde man sig att samla alla dessa föremål mera som kuriositeter i
stora museer, och först på senare tid lia de blivit föremål för ingående
typologiska studier, som ledt till mycket viktiga resultat. Här som på
så många andra fält har tanken på en utveckling blivit i hög grad
befruktande. Bland män, som på ett begränsat område, studiet av
naturfolkens ornamentik, vid slutet av 1800-talet fört denna synpunkt
framåt, må icke glömmas svensken Hjalmar Stolpe.
Antropologi och etnografi äro emellertid icke de viktigaste sidorna
av människans geografi. Snarare är det, såsom redan sagts, numera
tvivelaktigt, om de alls kunna räknas dit, huru nära än
beröringspunkterna ligga, i det själva forskningsmetoden här synes vara
skiljaktig. Varje försök att rent geografiskt behandla jordens folk för oss
utanför den egentliga etnologiens fält. Det finns emellertid andra
sidor, från vilka människorna kunna studeras. Vi frånse här, att det
139
Fig. 59. Friedrich Ratzel
(1844-1904).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
