- Project Runeberg -  Geodetisk mätningskunskap /
2

(1876) Author: Johan Oskar Andersson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Inledning

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

öfvergå från det stora till det lilla blir det möjligt, att vid
geodetiska mätningar kontrollera och utjemna mätningsfelen.

Af det föregående framgår, att gränsen mellan den högre
och lägre geodesien är svår att bestämma. Såsom en
väsendtlig skilnad kan dock anföras, att den förra beaktar, den
senare lemnar utan afseende jordytans buktiga form. Den
högre geodesiens vetenskapliga syften förutsätta dessutom
noggrannare instrument och omsorgsfullare mätnings- och
räkneoperationer än den lägre geodesiens rent praktiska
syften [1].

Innan vi öfvergå till en närmare redogörelse för de
geodetiska mätningsinstrumentens teori och användning, torde
det vara lämpligt, att under en orienteringsfärd på
geodesiens område angifva de vigtigaste instrumentens platser och
bestämmelser.

Med afseende på arbetets fördelning inom geodesien
särskiljer man:

1) de erforderliga mätningsoperationerna och

2) framställningen af dessas resultat.

Hvad mätningsoperationerna beträffar, hafva vi att
beakta: mätningar i horisontalplanet och mätningar i vertikalplanet.

Mätningar i horisontalplanet. Enligt hvad nyss blifvit
antydt, gå de högre geodetiska mätningarne ut på att med
stor noggranhet bestämma ett färre antal af öfver hela
landet fördelade punkter. Dessa punkter utväljas på så stort
afstånd från hvarandra, som terrängförhållanden samt en med
instrument såvidt möjligt är skärpt synvidd tillåta, och helst
så, att de bilda knutpunkter i ett nät af närmevis liksidiga
trianglar. Hithörande mätningsoperationer pläga
sammanfattas under namnet triangelmätning och bestå uti, att man
bekantgör sig erforderliga storheter, för att kunna beräkna
triangelsidorna och med kännedom af dem punkternas
koordinater, hänförda till en af dessa punkter — vanligen landets
observatorium — såsom origo för ett axelsystem, hvars axlar
äro punktens meridian och en deremot vinkelrätt gående
storcirkelbåge.

Den första storhet, man har att uppmäta vid en
triangelmätning, är en baslinie, från hvilkens ändpunkter
vinkelmätningar kunna begynna. Den baslinie, som skall läggas,
till grund för ett triangelnät af högre ordning, måste



[1] Somliga författare låta geodesien endast omfatta de vetenskapliga mätningarne och anse de för praktiska ändamål verkstälda höra till
topografien. Andra åter, påpekande det ohållbara häri, sammanfatta under
det alltför vidsträckta ordet mätningskunskap såväl den högre som den
lägre geodesien.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 04:36:02 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/geodet/0006.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free