Geodetisk mätningskunskap / 50 (1876) Author: Johan Oskar Andersson Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första afdelningen. Instrumentlära - Andra kapitlet. Operationspunkternas beteckning

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

För finare stakningar användas med fördel skodda
stakar, hvilka äro vexelvis målade (fig. 39) med färger, som
sticka af såväl mot
fonden som
föregående stakar.
En del bruka rödt
och hvitt. För vår
del hafva vi
funnit svart och hvitt
bättre. När fonden
är mörk, komma
de hvita, när den
är ljus, de svarta
partierna hos
stakarne att träda
fram.

Fig. 38, 39, 40.


Vanligen får man
i praktiken åtnöja
sig med granstör.
Man söker naturligtvis att få så rak och smidig sådan som
möjligt; och för att den må skiljas från likartade föremål,
brukar man upptill skräda den sida, som skall vändas i liniens
riktning, eller ock påträda papperslappar, t. ex. bladen ur en
annotationsbok, på sätt fig. 40 visar.

40. Stakning af räta linier. Sedan de stakar, som
bestämma linien, eller rättare stakplanet, äro utsatta, inriktas
de följande stakarne sålunda:

Fig. 41.



Man håller (fig. 41) staken 1 vid dess topp med högra
handens tumme och pekfinger, så att den hänger fritt och
ungefär 30 m.m. öfver marken, för ögat först på ena och
sedan på andra sidan om staken, tills staken 3 träder fram,
och efterser, om afstånden a och a͵ äro lika stora; flyttar i
motsatt fall staken tills detta inträffar och låter honom då
fritt falla och bestämma den punkt, der han skall nedköras.
Sedan staken blifvit nedkörd, vrides han i stakplanet. Är
staken krokig, vändes kröken i liniens riktning. Äro de
föregående operationerna rätt utförda, bör han nu äfven stå
lodrätt.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>