- Project Runeberg -  Geodetisk mätningskunskap /
119

(1876) Author: Johan Oskar Andersson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första afdelningen. Instrumentlära - Fjerde kapitlet. Instrument för afståndsmätning

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

änden (den fasta) af hvarje stång är ett stycke stål
fastsvetsadt och sedan utsvarfvadt till en 3,5 m.m. tjock cylinder;
den andra änden (den rörliga) afslutas med en afrundad, en
fyhlhebel tillhörande anslagsyta, mot hvilken den följande
stångens fasta ände föres. Härigenom undvikes
sammanstötning och deraf följande rubbningar. Den med bomull
eller annat dåligt värmeledande ämne omlindade stången är
innesluten uti en med termometrar försedd trälåda; och för
att man må kunna varsamt närma den ena stången till den
andra, finnes uti lådan en särskild mekanism anbringad.
Skulle vid de båda stångändarnes sammanförande fyhlhebelns
indexstreck ej ställa sig midt för det streck (lämpligast
strecket 20) på skalan, hvilket motsvarar stångens normala längd,
så kan man på grund af föregående undersökning af de små
längder, som svara mot visarens förflyttning af en eller flera
skaldelar, lika väl bestämma stångens längd. Det säger sig
sjelf, att äfven hvar och en af dessa stänger är försedd med
vattenpass.

Korrektionen med anledning af temperaturförändringar
beräknas enligt de vanliga formlerna; korrektionen i
händelse af stångens lutning som vid föregående apparat.

88. Basstängers användning. Utgående från ena
ändpunkten af den på förhand utstakade baslinien lägger man
den första stången i liniens riktning och så, att dess fasta ände
sammanfaller med denna punkt, lägger sedan på för
ändamålet lämpliga bockar de öfriga stängerna och inriktar dem uti
linien. I händelse af Bessels apparat föras stångändarne så
nära hvarandra, att afstånden kunna bestämmas med mätkil.
Sedan stängerna blifvit inpassade, mätas med mätkilen
termoterafståndet b samt afståndet mellan stångändarne, och
med vattenpasset lutningsvinkeln. Härefter flyttas den 1:sta
stången framför den 4:de och, sedan afläsning egt rum, den
2:dra framför den 1:sta o. s. v. undan för undan, tills
basliniens andra ändpunkt är uppnådd. Som läget af denna
punkt ännu är godtycklig, lagar man att den sammanfaller
med den sist utlagda stångens främre ände.

89. Noggrannhet. För att gifva ett begrepp om den
skärpa, hvilken ofvanbeskrifne eller likartade basapparater
lemna, må nämnas, att på grund af verkstäld
kontrollmätning mediefelet för 8 på senare tider i Europa
företagna basmätningar ungefärligen visat sig vara ⅟₁₀₀₀₀₀₀ af
afståndet.


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 04:36:02 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/geodet/0123.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free