Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fjärde perioden (De stora upptäckternas tid 1492 - omkr. 1600)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
någon närmare förbindelse med kineserna. Längre fram
anlades ett faktori på Formosa (1624), men därifrån
måste de sedan vika. Deras vidare framträngande åt
detta håll faller inom nästa period.
Den framgång, som följt deras uppträdande i Ostindien,
förmådde dem äfven att – liksom engelsmännen –
söka angripa spanjorerna i Söderhafvet. Det första
försöket gjordes af JACQUES MAHU, som afseglade
1598 med fem skepp och äfven lyckligen passerade
Magalhães sund, men därefter blefvo hans skepp
skingrade af stormar. Ett, som anfördes af DIRK
GHERRITZ drefs ända till 64° s. br.[1]), där han såg
ett snöhöljt land, som påminde honom om Norge. Det
var Graham land. Han föll sedan i spanjorernas händer,
och af Mahus hela flottilj återkom blott ett fartyg,
hvilket dock vände tillbaka genom sundet. Ett uppnådde
Japan, ett annat Molukkerna, men det förra kapades
af japanerna, det senare af portugiserna. Bättre
framgång hade OLIVIER VAN NOORT, som följde kort
efter Mahu, 1598, med fyra skepp, och som var den
förste holländare hvilken seglat rundt jorden;
i världsomseglarnes rad är han den fjärde. Sedan
han kapat spanska fartyg vid Perus kust, styrde
han mot väster, hvarvid han angjorde Ladronerna
och Filippinerna, där han utkämpade en strid med
några spanska fartyg, samt styrde sedan söder om
Goda Hoppsudden hem; den 26 aug. 1601 inlopp han
i Rotterdam.
En större betydelse i geografiens historia fick den
världsomsegling, som leddes af JAKOB LE MAIRE med
CORNELIS SCHOUTEN som pilot. De afseglade den 14
juni 1615, men sökte icke som sina föregångare att
passera genom Magalhães sund utan följde Eldslandets
kust åt sydost. Här seglade de genom det sund, som
kallas Le Maire sundet, och sågo i öster ett land,
hvilket de efter de holländska generalstaterna
benämde Staatenland. Den sydligaste udden i
Eldslandsarkipelagen erhöll namnet Kap Hoorn,
efter Schoutens födelsestad, det lilla Hoorn vid
Zuidersee. Härmed var en ny infartsväg till Stilla
oceanen upptäckt, hvilken det var lättare att komma
fram på än genom Magalhães sund. Kurs sattes därefter
på Juan Fernandez, där det dock var omöjligt att
landa, sedan åt väster, hvarvid de berörde flera
af Paumotu-, Samoa- och Tongaöarna, troligen också
af Fidsjiöarna. Nu förminskade man sin bredd och
seglade åt nv. utom synhåll för Salomonöarne till
Nya Irland, hvilket de dock trodde vara en del af
Nya Guinea och därföre icke gåfvo något namn. Äfven
Admiralitetsöarne sågos, ehuru man ej lade till vid
dem. I närheten af Nya Guineas kust passerades några
öar åt hvilka Le Maire gaf namnet Schoutenöarna och
slutligen upptäckte man Nya Guineas nordligaste udde,
som kallades Kap Goede Hoop, emedan man nu hoppades
snart vara vid målet. Den 28 okt. 1616 kastades ankare
framför Jakatra (nu Batavia). Här mötte dem dock en
obehaglig öfverraskning. Det ostindiska kompaniets
generalguvernör lät arrestera Le Maire och Schouten,
därför att de i strid mot kompaniets privilegier
seglat till Indien; fartyget och dess last
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
