Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2. Muriatiska, innehållande koksalt i stor mängd, såsom Saltpyrmonter, Homburg, Kissingen, Wiesbaden, Selter m. fl. Hit kan man naturligtvis äfven räkna alla s. k. saltsoler, saltkällor eller saltbrunnar, hvilkas vatten användes for koksaltsfabrikation.
3. Saliniska, som innehålla svafvelsyradt natron i öfvervägande mängd, t. ex. Carlsbad, Eger, Marienbad.
4. Bittervattenskällor kallas sådana, som innehålla svafvelsyrad talk, såsom Piillna, Saidschiitz, Sedlitz m. fl.
5. Stålvattmsbrunnar, hvilka i större mängd innehålla kolsyrad jernoxidul och smaka bläckaktigt. Hit höra de flesta af Sveriges surbrunnar eller mineralkällor. Flera af de i det föregående uppräknade källorna, såsom Homburg, Driburg Kissingen, Spaa, Stålpyrmonter och Marienbader-Ferdinandsbrunnen, äro tillika rika på kolsyrad jernoxidul, så att de äfven kunna räknas hit till denna klass.
6. Vitriolvattenskällor utmärka sig för sin halt af svafvelsyrad jernoxidul. Till denna klass hör Eonneby. Föröfrigt äro dessa källor sällsynta.
7. Hepatlska källor, hvilkas vatten innehåller vätesvafla, såsom Aachen. Schinznach, Medevi.
Somliga källor, såsom Geyserkällorna på Island, äro utomordentligt rika på upplöst kiselsyra. Dessa äro tilllika vanligtvis alkaliska källor eller innehålla kali och natron i öfvervägande mängd.
De mineralbeståndsdelar, som våra svenska källor, så väl de s. k. helsokällorna och surbrunnarna, som äfven alla andra källor, i största mängd innehålla, äro kolsyrad kalk och talk samt koksalt. Denna halt af alkaliska jordarter uti de flesta svenska källorna och brunnarna gör, att allt sådant vatten är hvad man kallar hårdt vatten.
Den mängd af fasta beståndsdelar (mineralsalter och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
