- Project Runeberg -  Lärobok i Geologien med särskild tillämpning på Sverige och dess landtbruk /
51

(1868) [MARC] Author: Carl Erik Bergstrand - Tema: Textbooks for schools
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Källorna uppbringa växtnäringsmedel 51
sumpig ängsmark eller träskartad mosse. Källvattnet af-sätter här gyttjelager, jernockra eller lager af kolsvrad kalk m. m. Mossor och sumpväxter trifvas i mängd, i det de utur vattnet upptaga de nödvändiga askbeståndsdelarna. På detta sätt uppkommer en ymnig och rik vegetation, som oupphörligen förruttnar och bildar dy, torf och mylla, under det nya vegetationer efterfölja de föregående utdöda o. s. v. Utan källornas medverkan skulle svårligen sådana lager och vegetationer kunna uppstå. Emellertid då landtmannen sedermera torrlägg-er och odlar dvlika trakter eller använder de olika lagren från dessa mossar och sumpiga ställen till jordförbättringsmedel, komposter och gödningsämnen eller af torfdyjorden bereder bränntorf o. s. v., för att särskildt tillgodogöra först de organiska ämnena såsom brännmatcrial och sedan askan såsom gödningsmedel för åkrarna, så är det i sjelfva verket från källorna och deras vatten som han hemtar alla dessa mineraliska växtnäringsämnen. Sålunda bildar t. ex. Sätrakällornas vatten nedanför de ställen, der källorna uppspringa, sumpiga ängsmarker, mossar och myror af ofantlig utsträckning. För närvarande äro dessa trakter alltför mycket vattendränkta, för att kunna användas för odling af säd och ädlare foderväxter. Men bereder man för vattnet ett bättre aflopp och torrlägger marken, så kan hela nejden förvandlas till ett bördigt åkerfält. Det är lätt att finna, det hela denna landvinning, som jordbruket derigenom gör, är en skänk af de vid Sätra och trakten deromkring befintliga källorna.
Beräknar man den qvantitet af växtnäringsämnen, som en källa årligen direkt framskaffar till landtmarmens tjenst, så är detta ingen obetydlighet. Ett tunnland åkerjord eller ängsmark förlorar genom en medelskörd af sädesarter eller foderväxter omkring 200 skålpund minerali-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:51:50 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/geolgn/0061.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free