Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
52 Källornas betydelse för landtbruket.
ska beståndsdelar. Den mängd af baser jemte kiselsyra, svafvelsyra och chlor, som t. ex. Sätravattnet årligen uppbringar i dagen, är sålunda tillräcklig att återgifva åt 250 tunnland den qvantitet af askbeståndsdelar, som genom skördarna förloras. Man bör dock anmärka, att af vissa mineralämnen återfår jorden på detta sätt mera, af andra mindre, än sora genom en skörd af säd eller gräs beröfvas densamma. Qvantiteten kalk och svafvelsyra i Sätravattnet är t. ex. tillräcklig för mera än 1000 tunnland, under det mängden kali, talk och kiselsyra egentligen räcker till endast för ungefär 70 å 80 tunnland.
Författaren har uti en särskild afhandling, som blifvit meddelad uti Ultuna Landtbruks-Instituts Tidskrift för år 1865, sid. 65 och följande, framställt det vigtigaste af källornas betydelse i agnkultur-geologiskt hänseende. Uti ett arbete som det närvarande, torde det derföre måhända vara på sin plats, att i kapitlet om källorna äfven meddela det hufvudsakligaste af den nämnda af-handlingen. Vi blifva derigenom i tillfälle att antyda åtskilliga omständigheter, som kunna vara af intresse lika mycket för den rent praktiske jordbrukaren, som för den theoretiske vetenskapsmannen.
Då man inom landtbruket och uti våra allmänna agronomiska läroböcker talar om källor, så är det vanligtvis med hänsyn till deras egenskap att vattendränka åkerfält och odlingsmarker. Man betraktar dem i allmänhet mera såsom någonting för landtmannen ondt och skadligt, hvilket derföre bör om möjligt undanrödjas, än såsom någonting af nytta eller värde. Sannt är också, att källor och källdrag uti åkerfält göra dem alldeles olämpliga för sädesodling. Genom diken och grafvar måste kall-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
