- Project Runeberg -  Lärobok i Geologien med särskild tillämpning på Sverige och dess landtbruk /
58

(1868) [MARC] Author: Carl Erik Bergstrand - Tema: Textbooks for schools
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

58 Källornas betydelse för landtbruket.
vatten upplösas i de djupare jordlagren och med källådrorna uppbringas till jordytan.
Men om nu på detta sätt medelst källorna och brunnarna ofantliga massor af mineralsalter upphemtas från de djupare jordlagren, så frågas ändock, om dessa salter egentligen kunna sägas komma den odlade jorden tillgodo och således blifva af värde för landtmannen? Man ser visserligen, att i de flesta fall förena sig källbäckarne till åar, strömmar och floder, som sedan uttömma sig i större insjöar eller försvinna i hafvet. Emellertid skall man vid närmare undersökning finna, att det i källan uppspringande vattnet väsendtligen förändrar sin natur, innan detsamma hinner bilda några floder och insjöar eller uppnår hafvet. Såsnart en källas vatten kommer upp i dagen, bortgår så småningom den fria kolsyran; härigenom förlorar vattnet sin egenskap att hålla vissa salter qvar i lösning. Dessa utfalla således och bilda särskilda jordaflagringar, såsom myrmalm, kalkbleke, gyttja, sinterbildningar och inkrustationer m. m. Dessutom hafva vi ofvan antydt, huruledes de öfre mullhaltiga och lerblandade jordlagren ega förmågan att upptaga och qvarhålla en mängd salter, särdeles sådana som kunna tjena till växtnäring. Det är alltså temligen tydligt, att då en källbäck rinner fram öfvar ett lerlager eller utbreder sig öfver en ängsmark eller dylikt, så upptager jorden utur vattnet åtskilliga beståndsdelar. Deraf förklaras den stora olikheten i sammansättningen hos åvatten samt flod- och insjövatten i jemförelse med källornas och brunnarnas vatten. Man kallar det förra vanligen mjukt och det sednare hårdt vatten. Men denna s. k. hårdhet hos kall- och brunnsvatten härleder sig just från den mängd af salter, som detsamma innehåller, men hvilka antingen helt och hållet saknas eller endast i ytterst ringa mängd förekomma uti mjukt vatten.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:51:50 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/geolgn/0068.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free