- Project Runeberg -  Lärobok i Geologien med särskild tillämpning på Sverige och dess landtbruk /
106

(1868) [MARC] Author: Carl Erik Bergstrand - Tema: Textbooks for schools
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ganska betydligt förändra ett lands geografiska utseende. Uti torfmossarna träffar man ofta utvittringar af salter, såsom gips, kolsyrad kalk, jernvitriol och alun m. m., hvilka likaledes deltaga i bildningen af egendomliga aflagringar.
Yissa hafs- och sjöväxter, t. ex. arterna af slägtet Fucus eller hafstången, hopa sig stundom i oerhörda massor tillsammans midt ute i hafvet och bilda likasom öar. I Atlantiska oceanen emellan Europa och Amerika förekomma dylika samlingar af alldeles ofantlig utsträckning och så sammanpackade, att fartyg ej kunna framkomma, då ett sådant fucusland träffas. Det är tydligt, att hafsbotten på dessa ställen småningom skall vinna en tillökning och höja sig, allt efter som delar af fucuslandet nedsjunka mot djupet.
På ungefär enahanda sätt uppkomma äfven i smärre sjöar simmande holmar; t. ex. uti Gördauersjön i Preussen, der en större simmande holme fanus, som 1707 delade sig i tvenne. I Småland förekomma äfven exempel på flytande holmar, som uppkommit hufvudsakligen genom sammanväxta massor af gräs, vass och dylikt.
Ett annat sätt för växter att bilda aflagringar är, då större skogar, trädstammar, drifved m. m. sammanhopas, nedbäddas af jordlager eller begrafvas vid öfversvämningar m. m. Dessa vedmassor komma derigenom att undergå en långsam förruttnelse eller likasom förkolas och bilda slutligen egna kollager (brunkol och stenkol).
Enligt somliga författare anses stenkol och brunkol hafva uppkommit på ett alldeles analogt sätt med våra nutida torfmossar. Yi förbigå här emellertid att närmare framställa de olika meningarna i detta afseende, tills vi längre fram komma att redogöra för den s. k. stenkols-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:51:50 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/geolgn/0116.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free