Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
spetsarna utåt. Exempel på sådana konkretioner lemna äfven de bekanta marlekorna eller neckebröden, som träffas på åtskilliga ställen i Sverige och Finland, och hvilka ofta ega en mängd besynnerliga former. Sekretioner kallas deremot sådana bildningar, som förekomma i håligheter och öppningar i bergmassan, samt utveckla sig utifrån och inåt. Man plägar kalla sådana öppningar drushål, då väggarna äro inuti beklädda med kristaller, som likväl lemna hålet uti midten öppet. Är hålet deremot helt och hållet likasom igenväxt af det främmande mineralet, så kallas en sådan sekretion en mandel.
§ 40. Strukturer, som bero af delarnas olika storlek.
Då hos en och samma bergart förekomma blandningsdelar af olika storlek och beskaffenhet, så uppstå vissa särskilda strukturförhållanden, som böra närmare angifvas, emedan deraf kunna hemtas ganska vigtiga karakterer för de olika bergarternas beskrifning och åtskiljande.
Bland strukturer, som på detta sätt uppkomma, må följande här anmärkas.
a) Porfyrartad struktur, då i en tät eller kornig grundmassa större kristaller af något mineral ligga spridda eller temligen likformigt fördelade hela bergmassan igenom.
b) Mandelstensartad struktur, då i en tät eller kornig grundmassa större eller mindre blåshål förekomma, som äro fyllda med något främmande mineral; dessa utfyllnader kallas i detta fall mandlar.
c) Drummartad struktur, när bergarten är ge-nomsatt af en mängd ådror af olika färg med den,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
