- Project Runeberg -  Lärobok i Geologien med särskild tillämpning på Sverige och dess landtbruk /
133

(1868) [MARC] Author: Carl Erik Bergstrand - Tema: Textbooks for schools
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

arter, såsom pechsten, hyperit och trapp m. fl. har man funnit dylika pelarformiga afsöndringar, ehuru ej i så hög grad regelbundna som hos basalten. Äro de prismatiska styckena mycket smala, kallar man afsöndringen stånglig, t. ex. hos vissa lerskiffrar, som lemna s. k. griffelstift. Pelarna äro vanligen fem- eller sexsidiga; deras tjocklek kan stiga ända till 10 å 12 fot, och längden är någongång ända till 100 fot och derutöfver. Stundom bildas pelare af flera särskilda stycken eller leder, som äro likasom ställda ofvanpå hvarandra. Ledernas ändytor kunna dervid vara plana eller bugtiga, dock så att de alltid passa tätt intill hvarandra.
Andra bergarter, särdeles de skiktade, såsom sandstenar, skifferarter, stenkol m. m., sönderbrista ofta rätvinkligt i tre olika riktningar, hvarigenom tärningsformiga eller kubiska afsöndringsklyfter bildas. Man har kallat denna afsöndring qvaderformig eller i allmänhet parallelipipedisk, såsom en passande benämning äfven då atsöndringsstyckena icke äro fullt rätvinkliga och försedda med qvadratiska ytor När bergarten slutligen sönderfaller i tafvelformiga stycken eller plattor, begränsade af tvenne större parallela sidoytor och flera smärre kantytor, så gifver man en sådan afsöndring namnet plattfor mig. Den uppträder vanligen hos bergarter med massiv struktur. När afsöndringen ej kan sägas försiggå efter någon bestämd lag, utan förklyftningsplanerna genomkorsa hvarandra i alla möjliga riktningar, kallas den oregelbundet mångkantig, kulformig, knotig m. m.
De neptuniska bildningarne förete vanligtvis en mer eller mindre tydlig skiktning, som uppstår derigenom, att särskilda lager afsättå sig ur vattnet under

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 04:37:00 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/geolgn/0143.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free