Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
190 Gabbro, hyperit och diabas.
den varietet deraf, som benämnes uralitporfyr, böra vara särdeles passande till arkitektoniska prydnader och konstföremål, är lätt att förstå, då man betraktar dessa bergarters struktur och spräckliga utseende.
§ 60. Gabbro, hyperit och diabas.
1) Gabbro är en mer eller mindre grof kornig blandning af diallag och labrador. Bergartens färg är i allmänhet hvitgrå eller stundom något violett och strukturen massformig. Den förekommer på några ställen i Småland samt uti Ångermanland, men ingenstädes i Sverige fullt karakteristiskt utbildad. Användes till byggnadssten och i synnerhet för sin hårdhet och vackra färgskiftning till konstarbeten. Gabbrobergens yta visar vanligen ett skrofligt utseende, emedan labradorn lätt anfrätes under det diallagen länge motstår förvittringen.
2) Hyperit består af hypersthen och labrador i kornig blandning af gråhvit eller gulhvit färg. De mera täta varieteterna har man stundom gifvit namnet afanit. Den förekommer på åtskilliga ställen i mellersta och norra Sverige och kallas stundom trapp eller gångtrapp. Den smälter lätt för blåsröret och sönderdelas af varm saltsyra.
Hyperiten förvittrar och sönderfaller mer eller mindre lätt och bildar en ganska fruktbar jordmån.
3) Diabas är en finkornig massformig blandning af augit, labrador och chlorit. Dess färg är grön eller mörkgrön; den afger vatten vid upphettning, till följe af halten chlorit, och visar ett perlemoskimrande sken på ytan vid behandling med saltsyra. De mera täta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>