Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
så val äldre som yngre formationer, likväl torde trias-formationen samt tertiärperiodens lager vara de, som i största mängd innehålla dessa bergarter. De flesta saltverken inom Tyskland tillhöra triasbildningen och i synnerhet den afdelning deraf, som kallas musselkalksformationen. De berömda saltgrufvorna vid Wieliczka i Galizien ligga deremot inom de tertiära formationernas område. I Sveriges neptuniska aflagringar saknas så väl gips som stensalt.
Hithörande bergarter ega en vidsträckt och ytterst mångfaldig användning. Kalkstenarna begagnas till olika ändamål, allt efter deras beskaffenhet, såsom till byggnadssten, golfsten, monumenter och konstsaker m. m. De renare sorterna brännas och användas till murbruk; de som innehålla främmande inblandningar ega ofta användning som cementer eller begagnas till hydrauliskt murbruk och till agronomiskt ändamål vid beredning af komposter och gödselpreparater. Gipseiv användes af konstnärer samt af landtbrukare för öfvergödning af klöfver och ärtväxter. Stensaltets användande inom landthushållningen och den allmänna ekonomien är för alla bekant.
4) Kolflötser. Uti de flesta neptuniska formationer uppträda kolaflagringar, som benämnas anthracit, stenkol eller brunkol, allt eftersom de förekomma i olika formationer eller förete en olika beskaffenhet och sammansättning (jfr § 55). De vigtigaste och största kolflötserna förekomma inom den afdelning af de primära formationerna, som af denna orsak erhållit namnet stenkolsformation.
De länder, der stenkol hufvudsakligen anträffas, äro England, Skottland, Belgiep, Sachsen, Böhmen, Frankrike och N. Amerika. Den svenska Liasforma-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
